# ID: svediakorp-gov408500
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 951
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter, ärade fru Van der Laan!
Kommissionen välkomnar ert betänkande.
På de flesta områden som stod i centrum när ansvarsfriheten för budgeten 1997 skulle beviljas har ni fastslagit att kommissionens åtgärder kan rekommenderas, eftersom vi är på rätt väg.
Jag tillåter mig alltså att i början av året glädja mig åt att parlamentet berömmer kommissionen.
Men jag vill inte låta det räcka med att man klappar oss på axeln, utan jag vill gå in på de områden där ni fortsätter att kritisera oss, respektive kräver ytterligare åtgärder, nämligen när det gäller personalpolitiken och bistånd till tredje land.
Beträffande personalområdet har ni i ert betänkande särskilt tagit upp den rättsliga grunden för förtidspensionering.
Jag vill än en gång påpeka att kommissionen före jul beslutade om ett förslag, som nu befinner sig i samrådsförfarandet mellan institutionerna och som parlamentet kommer att få i februari.
Kontentan är följande: För 600 personer skall det bli möjligt med förtidspensionering.
På grund av budgetneutraliteten skall dock endast 248 personer nyanställas.
Vem kommer ifråga för detta?
Förutsättningen är att tjänstemannen är minst 50 år och har varit anställd i minst 10 år.
Bestämmelserna föreskriver vidare att, beroende på ålder och tjänstetillhörighet, 60 - 70 procent av lönen skall betalas som förtidspension.
Åtgärden är frivillig.
Det finns inte heller något rättsanspråk, utan kommissionen kommer att enligt objektiva kriterier välja ut vem som kan förtidspensioneras, för att genom detta urvalsförfarande se till att målet, nämligen en generell effektivitetshöjning på personalområdet, också uppnås i praktiken.
Den andra punkten i personalpolitiken gäller det disciplinära förfarandet.
Parlamentet har i sitt betänkande av januari föreslagit en extern kammare för budgetdisciplin vid EG-domstolen eller vid Europeiska revisionsrätten.
Ni har också i dag nämnt detta förslag.
Jag vill än en gång sammanfattningsvis nämna orsakerna, som min kollega Neil Kinnock mycket utförligt har klargjort, till att kommissionen tar avstånd från detta förslag.
De europeiska fördragen tilldelar revisionsrätten respektive EG-domstolen specifika uppgifter: revisionsrätten ansvarar för den externa kontrollen av finanserna, och EG-domstolen har den funktionen att i förekommande fall kontrollera de disciplinära förfaranden som kommissionen genomför.
Det skulle i kommissionens ögon leda till intressekonflikter om EG-domstolen och revisionsrätten vore direkt involverade i kommissionens interna förfaranden.
Kommissionen påpekar för övrigt att institutionerna själva, i alla internationella organisationer, är ansvariga för disciplinära åtgärder för sin personal.
Enligt kommissionens fasta åsikt bör detta också gälla för Europeiska kommissionen.
Naturligtvis finns det ett behov av att handla.
Det har ju nu blivit objektivt märkbart.
Redan före slutet av förra året beslutade vi om de förslag, som Bösch nämnde, och som nu behandlas i samrådsförfarandet.
Här handlar det för det första om steg som kan tas direkt, utan ändring av föreskrifterna, och för det andra om steg som kräver en ändring av tjänsteföreskrifterna, och där det alltså kommer att dröja något längre innan de kan genomföras.
För de första stegen är det särskilt viktigt att det inrättas en undersöknings- och disciplinbyrå vid generaldirektoratet för personal och administration.
Som svar på er fråga kan jag meddela att det alltid frågas om OLAF redan arbetar med förfarandet, eller avser att arbeta med förfarandet, innan verksamheten vid denna byrå påbörjas.
Endast om OLAF svarar nej, kommer byrån att träda i funktion.
Situationerna kan vara mycket olika.
Jag vill nämna ett exempel: Sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
Eftersom OLAF i ett sådant fall väl kanske inte kommer att agera, är det naturligtvis nödvändigt med en förvaltningsundersökning eller ett disciplinärt förfarande.
Man kan alltså tänka sig olika områden.
Jag tror att det är mycket bra att agera komplementärt.
Det handlar inte om att så att säga ta bort uppgifter för OLAF eller underminera OLAF: s uppgiftsområde, som beslutats av parlamentet och rådet, utan här är förturen för OLAF-undersökningen given.
För det andra är det mycket viktigt att ordförandeskapet i disciplinnämnden observeras av en extern expert.
Detta tydliggör att kommissionen vill genomföra rättvisa och objektiva disciplinära förfaranden.
Ännu ett par ord om era kritiska påpekanden om utrikespolitiken.
Theato nämnde minskningen av de utestående åtagandena.
Vi har inom ramen för budgetförfarandet 2001 lagt fram en rapport om det och klargjort att i synnerhet naturligtvis dessa abnorma utestående åtaganden, som länge kallats latenta åtaganden - commitments - måste reduceras med det snaraste: beträffande det externa stödet har ju också redan de första ansatserna börjat märkas.
Vidare beträffande sjukhuset i Gaza-remsan, som spelar en stor roll i Van der Laans betänkande.
I själva verket har det förekommit många förargliga förseningar.
Parlamentet har ju hela tiden eftertryckligen krävt att det måste göras framsteg och att man måste ta itu med alla problem.
Ja, det är mycket glädjande att sjukhuset nu är fullt funktionsdugligt och att patienter har behandlats där sedan i somras.
Men den politiska utvecklingen, de våldsamma stridshandlingarna har på nytt byggt upp barriärer.
Delvis är det rent av så att utrustning inte levereras på grund av blockaderna i Gaza-remsan och att patienter inte kan ta sig dit; en stor del av personalen kan för ögonblicket inte komma fram till sjukhuset.
Man måste - även inom ramen för denna debatt - verkligen hela tiden fortsätta att uppmana till ett slut på våldsamheterna.
Den europeiska skattebetalaren var beredd att hjälpa befolkningen i Gaza-remsan.
Nu bör denna hjälp äntligen också kunna utnyttjas av befolkningen.
