# ID: svediakorp-gov408367
# author: Mann, Thomas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 605
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag gläder mig över att kunna tala här på den sista fredagen för i år - förhoppningsvis inte den sista fredagen över huvud taget i Strasbourg.
Som medlem av den visserligen inte officiella men faktiskt existerande fredagsklubben tillhör jag liksom ni den skara av ledamöter som är närvarande även denna dag, och jag hoppas att vi kommer att lyckas med det även nästa år.
Vi blir säkert tvungna att lösa det på något sätt.
I betänkandet om ett Europa som omfattar alla åldersgrupper, alltså även de äldre, har jag som ännu inte är senior fäst mig vid följande: Mina båda utskott, det för sysselsättning och socialfrågor liksom det för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, har inte beklagat utan välkomnat det faktum att vårt samhälle blir allt äldre.
Vår kollega Flemming påpekade med rätta att det är positivt att människorna kan bli äldre och samtidigt vara friska.
Negativt är att många av dem blir undanträngda, och negativt är dessutom att många måste känna sig utestängda.
Att människor diskrimineras av åldersskäl har ju bekräftats av mitt betänkande om artikel 13, som jag kunde presentera för parlamentet i oktober.
Äldre arbetstagare hindras när det gäller fort- och vidareutbildning, de hindras också från att tillägna sig ny teknik, trots att de skulle kunna det.
Man frånkänner dem till och med förmågan till inlärning, för att inte tala om förmågan till nytänkande.
De utsätts för mobbning för att de till slut skall falla till föga och lämna sitt arbete, till synes frivilligt.
Diskriminering kräver motåtgärder.
Dessa måste utvecklas i modellprojekt, vilket i sin tur måste främjas genom samhällsinitiativ som till exempel Equal.
Med rätta kräver Sbarbati kommissionens stöd för förslaget att begränsa påtvingad förtidspensionering.
Jag vill komplettera förslaget med erfarenheter från Tyskland.
De ursprungligen välmenta bestämmelserna om förtidspensionering, som tillkommit genom politiska beslut, har av vissa företag missbrukats radikalt.
Dessa tog emot ersättning - man fick alltså stöd av samhället -, äldre arbetstagare slutade, men yngre arbetstagare anställdes inte, och många tjänster försvann.
Och om vi skall tala om den ekonomiska sidan av saken: Den som slutar förvärvsarbeta har rätt till pension utan att bli diskriminerad genom att man säger " Ni får en allmosa i ersättning ".
Visserligen finns det stora skillnader mellan de nationella pensionssystemen i Europa - de måste ändå stå i relation till löner och prestationer.
Jag hoppas på informationskampanjer i medlemsstaterna som ingjuter mod hos de äldre att engagera sig i samhället, i kulturlivet och på det sociala området, i närområdet, i barn- och äldreomsorg, i föreningar och sammanslutningar.
Vi behöver dessa människor och inte bara de så kallat ungdomligt dynamiska och framgångsrika!
Till en effektiv strategi hör även att främja dialogen mellan generationerna.
Jag tänker på möten i seminarier, utvärdering av best practices, då de äldre förmedlar sitt vetande och sina erfarenheter till yngre i verksamheten.
En del människor är vid 70 års ålder yngre än vissa 17-åringar, som bara följer med strömmen och inte vill väcka anstöt eller på annat sätt dra till sig uppmärksamhet.
Den som nöjer sig med att vara en genomsnittsmänniska kommer aldrig att ge sig in på det äventyr som det innebär att leva som en engagerad människa.
De otaliga äldre människor som finns borde motivera oss alla att kämpa för ett samhälle i vilket solidaritet mellan generationerna inte är någon tom fras!
(Applåder)
