# ID: svediakorp-gov408356
# author: Kratsa-Tsagaropoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 459
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
De demografiska förändringar som pågår i vårt europeiska samhälle gör det nödvändigt för oss att ompröva de äldres roll i samhället utifrån ett helhetsinriktat och långsiktigt förhållningssätt med en målsättning att bevara eller återinsätta äldre personer i ett aktivt liv, antingen i produktionsprocessen eller i social verksamhet.
I detta förhållningssätt bör ingå att garantera dessa personer ett värdigt liv med oberoende och egen försörjning.
En sådan strategi kräver väl samordnade mål men grundar sig också på solidaritet mellan generationerna samt respekt för och erkännande av medborgarnas olika roller.
De problemställningar som uppkommer och den politiska verksamhet som vi bör utveckla inom detta område har en speciell betydelse då en modernisering av den sociala modellen för närvarande pågår inom Europeiska unionen vilken direkt sammanlänkar den ekonomiska utvecklingen med de sociala framstegen, livskvaliteten och den sociala integreringen av alla medborgare.
Utmaningarna är gemensamma för alla de europeiska samhällena, i vissa länder är de dock mer betungande, och jag syftar då särskilt på mitt land, Grekland, som ligger främst när det gäller andelen fattiga pensionärer med ungefär 31 procent enligt uppgifter från Eurostat.
Att den sociala dagordningen antogs av Europiska rådet i Nice ger oss en särskild tillfredsställelse och vi hoppas att medlemsstaterna skall dra nytta av detta lägliga tillfälle och driva på utvecklingen och samordningen av systemen för social trygghet och vård för de äldre samt även verka för andra åtgärder, t.ex. ett livslångt lärande, som skall garantera att dessa personer åter sätts in i ett aktivt liv.
Min politiska grupp hade ett kreativt samarbete med föredraganden Sbarbati och vi tackar henne så mycket för det.
Betänkandet innehåller många gemensamma synpunkter.
Vi lade särskild vikt vid att undersöka åldrandet för olika kategorier av äldre eftersom vi uppmärksammade att de problem som dessa personer ställs inför i de större städerna skiljer sig från dem i Europeiska unionens landsbygds- och öregioner.
Vi förordade särskilt verksamhet som bedrivs av äldre genom volontärarbete inom olika områden och vi betonade ständigt behovet av social trygghet inom dessa områden och anser att de europeiska organen och medlemsländerna inte bör försitta möjligheten till en bred kampanj för att informera och öka medvetenheten, en kampanj som inte bara skall riktas till de statliga instanser som är ansvariga för tillämpningen av socialpolitiken utan till hela samhället eftersom även medborgarna själva bör bli medvetna om det behov vårt samhälle har av solidaritet mellan generationerna.
Stödet åt Europeiska kommissionens initiativ, berikat av den dialog som pågår med parlamentet, ger, tror vi, ett budskap till Europas folk att Europeiska unionen kan förutse förändringarna och kriserna och kan skapa ett samhälle av medverkan, sammanhållning och solidaritet.
