# ID: svediakorp-gov408249
# author: Belder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 473
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det tycks ha blivit en tradition att i slutet av året hålla en debatt om situationen inom varvsindustrin.
På världsmarknaden för handelsfartyg äger fortfarande en subventionskapplöpning rum.
Det är skeppsvarv i Europeiska unionens medlemsstater som blir lidande av detta, liksom varv i Norge, Japan och USA.
Vi är rörande eniga om en sak: subventionskapplöpningen måste få ett stopp snarast möjligt.
Men det verkar som om målet varje gång förskjuts en bit så att vi aldrig når mållinjen.
Kommissionens och parlamentets ansträngningar riktar sig mot Korea, då detta land delar ut de ojämförligt högsta subventionerna till skeppsvarv, med svåra följder för varven i de europeiska länderna och Japan.
Men nästan alla vet att det även inom Europeiska unionen finns stora skillnader i fråga om bidragsnivån per order.
På pappret är det högsta bidraget per order 3,5 gånger så högt som det lägsta, men i praktiken visar det sig att ett antal EU-medlemsstater, på ett sätt som förhindrar insyn, förser sina sjöfartsindustrier med extra statligt stöd.
Dessutom gäller fortfarande artikel 7 i förordning nr 1540 från 1998.
Denna bestämmelse bidrar ännu mer till snedvridningen i bidragsnivåer.
Följden är att bra, effektiva varv straffas, medan dåliga varv får extra pengar.
Om vi underlättar för de svagare europeiska varven på bekostnad av de starkare, hur kan vi då på lång sikt överleva de koreanska och troligtvis snart också de kinesiska subventionerna?
Detta är en fråga som kommissionären inte kan komma runt.
Jag uppmanar kommissionen och mina kolleger att inte endast se på Korea, men även skärskåda oss själva.
Varför genomför kommissionen inte en undersökning av de faktiska bidragsnivåerna per order inom Europeiska unionen?
Var är förslaget om att så snabbt som möjligt avskaffa alla sorters bidragsbestämmelser utan insynsmöjligheter, i samband med bidragspolitiken för forskning och utveckling, miljö- och regionalstöd?
Så länge varvsindustrin i Europeiska unionen inte spelar efter samma regler, är en konkurrensstrid med Korea och andra länder omöjlig.
Jag håller med föredraganden om att nödåtgärden att ge varven ett generiskt bidrag per order är motiverad, så länge som Korea struntar i att följa WTO-bestämmelserna.
Med denna form av bidrag, vilken är öppen för insyn, är det inte lockande för europeiska varv att tillämpa olika rabatterings- och marknadsföringsmetoder som inte är förenliga med marknaden.
Samtidigt måste trycket på Korea ökas, om möjligt i OECD-sammanhang, genom vidtagande av anti-dumpingåtgärder.
Helst skulle dessa åtgärder inriktas mot konglomerat som Hyundai och Daewoo, för då har vi chansen att bryta igenom den slutna koreanska fronten.
Jag tackar kollega Langen för hans arbete och hoppas att vi inte kommer att hålla samma debatt även nästa år.
