# ID: svediakorp-gov408136
# author: Doyle (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 421
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle vilja tacka Patrie för hennes utmärkta betänkande om kommissionens meddelande om det komplexa ämnet försiktighetsprincipen.
Allmänheten upplever en förtroendekris gentemot vetenskapen, som nu inte längre anses vara ofelbar, liksom en förtroendekris gentemot de politiska beslutsfattarna, vilka misstänks vara i maskopi med vissa industriella och kommersiella påtryckningsgrupper, eller så anses de helt enkelt bara vara klandervärt oansvariga.
Vi måste säkerställa att det här betänkandet återspeglar allmänhetens krav på en hög skyddsnivå för hälsa och miljö.
Användning av försiktighetsprincipen kan i allt väsentligt ses som en riskhanteringsstrategi inför vetenskaplig osäkerhet eller som ett verktyg som gör det möjligt för den offentliga beslutsfattande myndigheten att blanda sig i hanteringen av vetenskaplig osäkerhet.
Forskare utvärderar risken och de politiska beslutsfattarna hanterar den.
Att klargöra vem som skall göra vad är en nödvändig förutsättning för att återställa det nödvändiga förtroende hos allmänheten, både för forskarvärlden och för de offentliga beslutsfattarna - oss politiker.
Det finns en legitim roll även för av kollegor granskade vetenskapliga minoritetsuppfattningar.
Låt oss trots allt påminna oss själva om att BSE uppmärksammades genom en minoritetsrapport.
Det finns en legitim oro hos allmänheten, som har blivit ytterst känslig för sådana saker till följd av de senaste livsmedelsskandalerna, i synnerhet BSE-krisen.
Allmänheten vill inte längre klä skott för riskfyllda tekniska innovationer som flera eller många år senare visar sig ha inneburit onödiga risker för folkhälsan eller miljön.
De kommer, till exempel, inte att godta någon som helst osäkerhet om huruvida de material som används för att tillverka deras barns leksaker är fullständigt ofarliga eller ej.
Europaparlamentet uttalade sig redan 1996 för ett förbud mot användning av kött och benmjöl över hela Europeiska unionen, i överensstämmelse med försiktighetsprincipen - tänk om det hade blivit verklighet.
Resten är historia.
Sättet för att återställa konsumenternas förtroende för industrin i allmänhet är att anta tydliga och exakta regler i ljuset av försiktighetsprincipen.
I alla händelser måste åtgärder vidtas och ses över regelbundet i ljuset av den vetenskapliga utvecklingen.
Det bör i alla händelser finnas ett ovillkorligt krav på insyn, som omfattar regelbunden information till allmänheten, även sedan ett projekt eller en verksamhet har fått grönt ljus.
Vi måste få fram tydligare riktlinjer om principens tillämpning.
Den bör användas när det finns rimliga grunder för oro.
Försiktighet är inte samma sak som förebyggande, inte heller bör försiktighetsprincipen åberopas som ett tekniskt handelshinder.
