# ID: svediakorp-gov408134
# author: Patrie (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 798
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Det är visserligen sent på kvällen som vi behandlar denna beryktade försiktighetsprincip.
Jag säger " beryktade " eftersom det är en fråga som verkligen är på modet - ni håller säkert med mig om att det inte går en dag utan att pressen apropå allt och inget använder försiktighetsprincipen i en rubrik, med eller utan urskillning, men oftast på ett felaktigt sätt.
Befolkningens intresse för försiktighetsprincipen är inte förvånande, och detta intresse tar sig uttryck i en legitim oro på grund av att man har blivit starkt medveten om principen efter den senaste tidens livsmedelsskandaler och andra affärer, t.ex. det smittat blodet.
Intresset avslöjar också krisen i fråga om befolkningens förtroende för vetenskapen, som man vet är, eller inte längre är, ofelbar.
Till sist avslöjar intresset för försiktighetsprincipen en kris i fråga om befolkningens förtroende för offentliga och politiska beslutsfattare, som misstänks för eftergivenhet i förhållande till vissa påtryckningsgrupper, framför allt från industrin, eller helt enkelt för en straffbar lättsinnighet.
Allt detta visar hur viktig den brännande politiska fråga är som hänger samman med försiktighetsprincipen, och i det avseendet välkomnar jag kommissionens initiativ såväl som den allmänna kvaliteten på kommissionens meddelande om försiktighetsprincipen.
För att förklara det resultat som jag önskar att parlamentet skall nå fram till, skulle jag i kväll i korthet vilja betona två väsentliga saker som står på spel i den här debatten.
Den första av dessa två saker - i betänkandet vi debatterar - är av juridisk karaktär.
Även om det är först på senare tid som media har gett spridning åt försiktighetsprincipen, var det inte helt nyligen som den framträdde på den internationella juridiska scenen.
Många internationella fördrag och avtal innehåller hänvisningar till denna princip.
Europeiska gemenskapernas domstol, och t.o.m.
WTO: s tvistlösningsorgan, anser att försiktighetsprincipen bör tillämpas i miljö- och folkhälsofrågor, ibland även mot européerna, vilket den ännu inte avgjorda affären om opastöriserad mjölk visar.
Men den typen av hänvisningar i internationella texter räcker inte för att klargöra principens karaktär eller beskaffenhet, och i texterna finns dessutom ingen definition på försiktighetsprincipen.
Detta leder till att det uppstår en rättslig osäkerhet som är oacceptabel för unionsmedborgarna, men också för näringsidkarna, som inte heller vet vilka tråkigheter som väntar dem.
Den första saken som står på spel i kommissionens meddelande och parlamentets betänkande är således att klargöra den karaktär och det rättsliga värde som vi vill att försiktighetsprincipen skall få, att fastställa på vilka villkor försiktighetsprincipen kan och bör tillämpas och slutligen att bestämma sig för vilka kriterier som skall gälla för de åtgärder som kommer att vidtas i enlighet med försiktighetsprincipen.
Den andra saken som står på spel i vårt arbete om försiktighetsprincipen är av mer politisk karaktär.
För unionen handlar det om att hävda en enhetlig uppfattning av försiktighetsprincipen, så att den kan ingå i alla de åtgärder som unionen vidtar inom ramen för sina befogenheter, men också för att detta europeiska synsätt skall kunna åberopas gentemot våra partner, som ofta ser mindre ambitiöst på miljö- och hälsofrågor än vad vi gör.
I det avseendet är det viktigt att parlamentet framför en mycket tydlig ståndpunkt, så att kommissionen kan förses med ett solitt mandat för att försvara unionens ståndpunkter inom internationella instanser, särskilt inom WTO.
Resolutionstexten, den text vi nådde fram till efter flera debatter inom utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, sammanfaller till stor del med rådets resolution som utgör en bilaga till slutsatserna från toppmötet i Nice, och det gläder oss.
Texten från utskottet för miljö är resultatet av ett ständigt sökande efter en kompromiss, eller snarare en jämvikt mellan maximalistiska och minimalistiska uppfattningar, som har uttryckts under våra debatter och som båda utmynnar i överdrifter.
Maximalisterna strävar efter att blockera innovationer och framsteg, medan minimalisternas råd är att försiktighetsprincipen endast skall användas i händelse av betydande fara för hälsa och miljö, dvs. ovan ett viss gränsvärde som ännu inte har fastställts.
Men man vet inte riktigt hur!
Gentemot dessa två synsätt har jag ansträngt mig för att nå fram till en rimlig jämvikt, så att detta politiska verktyg skall användas med stöd av en rättslig grund.
Europeiska unionen har ambitionen att garantera sina medborgare en hög nivå av skydd för deras hälsa och miljö.
Därför, kära kolleger, inbjuder jag er att stödja denna förnuftiga och rimliga uppfattning om försiktighetsprincipen och att avslå alla ändringsförslag som fjärmar sig från den i en eller annan riktning.
