# ID: svediakorp-gov407977
# author: Bolkestein (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,679
# sentences: 62
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman!
Jag skulle vilja börja med mervärdesskatt på elektroniska tjänster.
Sedan kommissionen presenterade förslaget den 7 juni i år har den saken fått mycket uppmärksamhet de senaste månaderna.
Jag är medveten om att somliga ledamöter har blivit dränkta i motstridiga synsätt.
Efter presentationen har parlamentet och rådet uträttat en hel del arbete.
Trots att jag är övertygad om att förslaget, som fortfarande är aktuellt, bildar en bra utgångspunkt, kan jag samtidigt konstatera att parlamentet och rådet på ett konstruktivt sätt hjälper till i tankearbetet.
Det bildar en bra grund för vidare samtal.
Här vill jag i synnerhet tacka föredraganden, García-Margallo y Marfil, för hans bidrag och de positiva idéer som framförs i hans betänkande.
Rådets arbetsgrupp för finansiella frågor har också ägnat sig intensivt åt ämnet mervärdesskatt och e-handel.
Resultaten från den överläggningen diskuterades i Ekofin-rådet i slutet av november.
Enligt min uppfattning är de slutsatser som dessa ministrar kom fram till ett steg i rätt riktning.
Rådet nådde överenskommelser i fråga om följande huvudlinjer: elektroniska tjänster bör beskattas i gemenskapen om användandet äger rum i gemenskapen.
De beskattas inte i gemenskapen då användandet äger rum utanför gemenskapens gränser.
Utgångspunkten att leverantörer utanför gemenskapen som levererar till kunder i gemenskapen inte behöver registrera sig på mer än en plats får inte leda till en förskjutning av skatteintäkter mellan medlemsstaterna.
Således måste åtgärder vidtas för att förebygga detta.
Överlag är man ense om att man måste komma fram till en lösning enligt vilken leverantörer utanför gemenskapen endast behöver registrera sig på en enda plats, och för kommissionen är detta ett absolut krav.
I det sammanhanget skulle jag vilja framföra några randanmärkningar om det vidare utförandet.
Föredragandens idé om att utveckla en mekanism för att undvika störningar till följd av skillnader mellan grundskattesatserna stöds av en majoritet medlemsstater.
Jag anser att detta kan kombineras med kommissionens ursprungliga förslag om en enda registrering utan att sätta upp byråkratiska barriärer för näringslivet.
Jag skulle vilja understryka att vi här talar om ett system för omfördelning av intäkter och inte en fördelning av intäkterna.
Systemet för omfördelning av intäkter måste utarbetas i detalj.
Det är en fördel att det finns ett klart och objektivt kriterium, nämligen den medlemsstat där konsumenten bor.
På så vis undviker man den komplexitet som uppträder när makroekonomiska eller liknande kriterier används.
Trots att jag inte förväntar mig några oöverstigliga tekniska problem kommer mycket tid att gå åt under de kommande månaderna till det fortsatta utarbetandet och i synnerhet till den rättsliga grunden för att med en enda förklaring fastställa skatten för alla medlemsstater.
Vi måste i vanlig ordning se till att den lösning vi väljer inte ger anledning till att man utanför gemenskapen börjar oroa sig för att leverantörer som inte har sitt säte i gemenskapen diskrimineras.
I detta sammanhang tror jag att rådet än en gång måste studera de högsta beloppen för registrering och se om det finns möjlighet till en rimlig lösning.
Allt sammantaget finns det fortfarande ett antal detaljfrågor som måste regleras.
Jag anser att stora framsteg har gjorts under det franska ordförandeskapet, och jag är övertygad om att Sverige kommer att fortsätta på samma väg år 2001.
Med tanke på det faktum att debatten fortfarande pågår i rådet, och även med tanke på kommissionens önskan om att på kort tid komma fram till ett bra avgörande i frågan rörande mervärdesskatt och e-handel, anser jag att det för ögonblicket vore mest önskvärt att ännu inte formellt godta parlamentets ändringsförslag, utan att i stället sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt förverkliga dessa förslag i förhandlingarna i rådet.
På en punkt är jag emellertid inte överens med parlamentets uppfattningar, och det är på den punkt som rör införandet av en sänkt grundskatt eller till och med momsfrihet för elektroniska tjänster, vilket är en idé som även har framförts av olika ledamöter nu under eftermiddagen.
Mervärdesskatt är en allmän konsumtionsskatt.
Momsfrihet förekommer endast i ett fåtal fall, och i de fall det förekommer är det i allmänhet av kulturella eller sociala skäl.
Elektroniska tjänster kan inte sägas falla inom ramen för detta, och det kan inte vara meningen att en del av näringslivet skall främjas.
Avsikten med mitt förslag är att upphäva den nu rådande ojämlikheten och skapa lika villkor för europeiska och icke-europeiska företag.
Jag vill understryka att det, bortsett från nyss nämnda skiljaktiga åsikter, finns långtgående överensstämmelser mellan rådets och parlamentets synsätt, och då i synnerhet i fråga om registrering, högsta belopp och omfördelning av skatteintäkter, och att de punkter som har framförts av parlamentet kommer att beaktas i rådets vidare diskussioner.
I princip är jag också beredd att godta parlamentets ändringsförslag i fråga om det administrativa samarbetet.
Det är en förenklingsåtgärd som reglerar utbytet av information om momsregistreringsnummer i den elektroniska handeln mellan medlemsstaterna, och vi kommer att lägga förslaget på minnet i vårt fortsatta arbete i parlamentet och rådet.
Låt mig nu övergå till förslaget om grundskattesatsen för mervärdesskatten.
Trots ansträngningarna från parlamentets och kommissionens sida, som föredraganden visar på i sitt betänkande, så har få framgångar noterats i strävandena att ersätta det nuvarande övergångssystemet för mervärdesskatt med ett definitivt system baserat på beskattning i ursprungslandet.
Emellertid bör man också peka på det faktum att det nuvarande klimatet, där villkoren inte är gynnsamma för att snabbt åstadkomma en ytterligare harmonisering av mervärdesskattesatserna, innebär att det inte är särskilt troligt att några avgörande framgångar kommer att noteras inom en nära framtid.
Utan att således överge tanken på ett definitivt system, men i syfte att förbättra den inre marknadens funktion på kort sikt, har kommissionen stakat ut en ny strategi för mervärdesskatt som kretsar kring fyra huvudsakliga målsättningar, nämligen förenkling och modernisering av existerande regler, en enhetlig tillämpning av de nuvarande bestämmelserna och ett intensifierat administrativt samarbete.
Det är i ljuset av detta som det här förslaget innebär ett försök att vidmakthålla den befintliga harmoniseringen på området för mervärdesskattesatserna genom att bekräfta den lägsta nivån på 15 procent för den normala satsen.
Den föreslagna perioden på fem år återspeglar den stabilitet som den nya strategin för mervärdesskatten står för, och att förkorta denna period med tre år, som föredraganden föreslår, verkar för kort för att göra det möjligt för kommissionen att uppfylla sina förpliktelser.
Av den anledningen kan jag inte godta de föreslagna ändringarna.
Om omständigheterna skulle förändras på ett genomgripande och oförutsebart sätt under de kommande åren, kan kommissionen alltjämt överväga att lägga fram ett nytt förslag om detta.
Till slut skulle jag vilja tala om betänkandet om beskattning av bränsle för luftfartyg.
Kommissionens meddelande i fråga om beskattning av bränsle för luftfartyg tillmötesgick en begäran från rådet som lades fram i dess resolution av den 9 juni 1997.
Den innehöll en begäran från rådet till kommissionen om att tillhandahålla närmare information om alla aspekter av införandet av en sådan beskattning, och i synnerhet om miljöeffekterna, konkurrensförmågan och lönsamheten för luftfartsindustrin i Europeiska unionen i förhållande till konkurrenter utanför unionen, samt möjligheten att använda andra instrument med liknande effekter.
Detta meddelande tog hänsyn till slutsatserna i en utförlig studie, i vilken man kom fram till att miljöeffekterna och konsekvenserna för skatteintäkterna och andra effekter i huvudsak beror på två faktorer, närmare bestämt skattens nivå och tillämpningsområde.
Det gläder mig att García-Margallos betänkande i stora drag stöder kommissionens slutsatser.
Förslaget om att utvidga tillämpningsområdet för punktskatter på mineraloljor till bränsle för luftfartyg och således göra slut på den orättvisa behandling av olika transportformer som nu förekommer har fått ett starkt stöd.
Det tillvägagångssättet fick i allmänhet även ett gott mottagande under de diskussioner som har ägt rum i rådet.
Ett sådant stöd fanns också för rekommendationen att föra diskussionen vidare inom ramen för den internationella organisationen för den civila luftfarten, ICAO, närmare bestämt under deras 33: e församling i september och oktober år 2001.
Dessa diskussioner kommer emellertid att bli mycket svåra med tanke på att man under den föregående församlingen inte nådde fram till något beslut om möjligheten att införa beskattning av bränsle för luftfartyg.
Följaktligen har man ännu inte påbörjat något betydande förberedelsearbete inom ICAO: s arbetsgrupper, och det är inte särskilt troligt att man redan under nästa församling når fram till ett beslut om omförhandling av Chicagokonventionen.
Ändå kan gemenskapen starkt insistera på att omarbetningen av de befintliga ICAO-bestämmelserna om beskattning av bränsle för luftfartyg tas upp i organisationens arbetsprogram och understryka de positiva miljöeffekter som förväntas av en sådan åtgärd för andra medlemmar av ICAO.
En resolution från ICAO: s församling som banar väg för en internationell lösning i fråga om beskattning av bränsle för luftfartyg eller användning av andra instrument med liknande effekter skulle vara ett avgörande steg i rätt riktning.
Till sist konstaterar jag att Europaparlamentet vill gå längre än kommissionen när det gäller kommissionens åsikt att det för närvarande varken skulle vara möjligt eller önskvärt för gemenskapen att införa beskattning av bränsle för luftfartyg uteslutande för flygningar inom gemenskapen som utförs av gemenskapens lufttrafikföretag av anledningar som har ventilerats i stor utsträckning här under eftermiddagen.
Europaparlamentet anser att miljöeffekterna av förhållandevis mindre viktiga åtgärder aldrig kan betraktas som obetydliga i en snabbt växande sektor som exempelvis luftfartssektorn.
Jag skulle emellertid vilja påpeka att gemenskapens nuvarande skattelagstiftning inte tillåter att enbart nationella flygningar och flygningar inom gemenskapen beskattas.
Det kommer att bli möjligt när rådet har godkänt det förslag från kommissionen som ligger hos rådet för behandling sedan mars 1997, ett förslag som ännu inte har blivit verklighet, vilket deltagarna i det här sammanträdet vet.
