# ID: svediakorp-gov407974
# author: Tannock (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag anser att tanken på en ensidig uppsättning bestämmelser för beskattning av bränsle för luftfartyg i EU inte alls är ändamålsenlig, mot bakgrund av att vi globalt fortfarande är underställda Chicagokonventionen från 1944, som undantar flygfotogen från beskattning internationellt.
Europeiska flygbolag skulle missgynnas jämfört med flygbolag från tredje land, och det skulle snedvrida EU: s avgiftsstrukturer i förhållande till interkontinentala avgiftsstrukturer.
Samtidigt som ökningen av flygtrafiken och miljöproblemen med global uppvärmning och förorening är allvarliga och viktiga frågor, har jag en känsla av att det skulle vara effektivare att angripa detta problem inom en internationell ram.
Genom att i allt för hög grad koncentrera oss bara på verksamheterna inom EU, riskerar vi att skada vår industri utan att göra några välbehövliga framsteg i fråga om att sänka utsläppen.
Samma problem med att försöka påtvinga en regional lösning på ett global fenomen uppstår i den svåra frågan om mervärdesskatt på digitala elektroniska tjänster.
Att lägga mervärdesskatt på leverantörer i tredje land, till stor del amerikanska, är inte bara opraktiskt, utan det leder även, när det gäller dagstidningar och böcker, till inkonsekvenser mellan samma produkter när de säljs online och när de säljs i affär.
Ett sådant system är också till sin natur varken möjlig att övervaka eller indriva, såvida det inte regleras internationellt, eftersom servrar utan tvekan skulle startas upp i andra länder, utanför EU: s jurisdiktion.
Systemet kommer att skada utvecklingen för små och medelstora företag, både inom och utanför unionen, särskilt med tanke på den föreslagna sänkningen av tröskeln för skattebefrielse till en prohibitivt låg nivå på 40 000 euro per år i omsättning.
Jag personligen förespråkar att alla digitala tjänster helt befrias från mervärdesskatt tills en internationell överenskommelse slutligen kan nås.
Slutligen motsvarar Torres Marques betänkande om en grundskattesats för mervärdesskatt en skatteharmonisering genom bakdörren, som hotar Förenade kungarikets nollprocentiga mervärdesskatt på barnkläder, livsmedel och dagstidningar.
Som brittisk konservativ kan jag bara beklaga de höga indirekta skatterna runtom i Europeiska unionen, och jag hoppas att vi genom att främja skattekonkurrens kan utöva påtryckningar på vår labourregering att sänka dem i Förenade kungariket.
