# ID: svediakorp-gov407951
# author: García-Margallo y Marfil (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,444
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I denna gemensamma debatt skall vi debattera tre betänkanden som handlar om fyra förslag från kommissionen, där jag har fått en mycket speciell ackumulering av roller.
Jag är föredragande för två av dem, jag är skuggföredragande för Torres Marques betänkande och jag har ingivit ändringsförslag till betänkandet om bränsle för luftfartyg, eftersom jag inte delar vissa av de teser som godkändes i utskottet.
Den andra säregna situationen, vilken ledamöterna kommer att kunna intyga, är att jag har hamnat i en speciell situation i min egen grupp.
Min militära karriär var varken lång eller lysande, men jag lärde mig att syftet med artilleriet var att bombardera infanteriet, det fientliga infanteriet om det var möjligt.
Jag är rädd för att jag just nu befinner mig i en korseld från min egen grupp.
Jag skall börja med att argumentera för det första betänkandet, det som handlar om mervärdesskatt för den elektroniska handeln.
Det förslag kommissionen skickat till parlamentet har, enligt min mening, ett prioriterat mål: att avskaffa den diskriminering de europeiska e-handelsföretagen är utsatta för i förhållande till företag från tredje land.
Elektronisk handel handlar om att utföra tjänster som kan laddas ned från Internet och om tjänster för radio- och TV-sändningar som tillhandahålls som abonnemang eller betalas per program.
Jag understryker detta eftersom en del av ändringsförslagen är inriktade på att inte ha någon mervärdesskatt alls för tjänster som enligt min mening inte är av någon viktig eller social karaktär.
Kommissionen eftersträvar också andra sekundära mål, i enlighet med den traditionella ekonomiska vetenskapen: att uppnå detta mål - att få slut på diskrimineringen - genom att förenkla skatterna, införa en påtagligt effektivare uppbörd och minska de administrativa kostnaderna för betalning av slutskatten, uppnå effektivitets- och rättvisemålen och slutligen modernisera skattesystemet.
Dessa mål, huvudmålet och de sekundära målen, kommer att vara den prövosten med vilken vi måste bedöma kommissionens konkreta förslag.
Men jag sade, herr talman, att det första kriteriet vi måste använda i bedömningen av detta förslag är behovet att få slut på den diskriminering som drabbar de europeiska företagen i förhållande till företag utanför gemenskapen.
Denna diskriminering sker för att artikel 9 i det sjätte direktivet, slår fast förmodandet att den plats tjänsterna utförs på är där personen som utför tjänsten, alltså leverantören, har sitt verksamhetskontor.
Med andra ord är de europeiska företagen för närvarande bundna av mervärdesskatten när de utför elektroniska tjänster, oavsett det sker i unionen eller utanför.
Däremot betalar aldrig de företag som är etablerade utanför unionen någon mervärdesskatt, varken när de arbetar åt europeiska kunder eller åt kunder i övriga världen, och detta skadar vår konkurrenskraft på de externa marknaderna.
Sammanfattningsvis och för att göra det mycket enkelt, de tjänster som utförs av europeiska företag beläggs nu med skatter som inte de utomeuropeiska företag som utför tjänster i unionen betalar.
Den befintliga europeiska lagstiftningen driver alltså de europeiska e-handelsföretagen till att etablera sig utanför gemenskapen.
Några argument vi kommer att få höra under eftermiddagen är att en beskattning av utländska företag som utför tjänster i unionen innebär en bromsad tillväxt av e-handeln, men det är precis tvärtom; att bevara den nuvarande situationen drabbar tillväxten av en europeisk e-handelsindustri.
Där är vi överens på båda sidor Atlanten.
Så överens att man på Ottawakonferensen 1998 kom fram till tre slutsatser som jag anser vara viktiga: för det första, de nationella konsumtionsskatterna bör tas ut på den konsumtion som sker på det nationella territoriet.
För det andra, tjänster avseende digitala produkter är tjänster och inte varuleverans.
För det tredje måste vi få fram enkla former för skatteuppbörd och konkret för skattskyldiga personers investeringsformer.
I enlighet med detta mål, och med denna internationella rättsliga ram som beslutades av alla i Ottawa, föreslår kommissionen att vi skall förändra det sjätte direktivet för att slå fast att platsen för de digitala tjänsterna är där kunden befinner sig, inte leverantören.
I konsekvens därmed skulle tjänster som europeiska företag tillhandahåller till företag utanför Europa alltid vara skattebefriade, vilket skulle ge oss tillbaka vår internationella konkurrenskraft.
För det andra skulle tjänster utförda av europeiska företag för europeiska kunder beskattas som vanligt.
Och för det tredje skulle de tjänster som utförs av icke-europeiska företag för europeiska företag också beskattas, vilket skapar lika förutsättningar, fair play, på ett internationellt plan.
Problemet ligger inte i transaktionerna mellan företagen, utan uppstår när kunden är en enskild person, och kommissionen gör här det enda den kan göra: tvingar utländska företag att registrera sig, att etablera sig i ett av Europeiska unionens länder för att därifrån, med ett gemenskapspass, tillhandahålla tjänster i hela unionen, men de måste också betala samma skatt som de europeiska företagen betalar.
Enligt min åsikt löser detta problemet med och upphäver den tidigare diskrimineringen samt uppnår målet om förenkling.
Ett företag måste registrera sig i ett av unionens länder.
Det behöver inte registrera sig i 15, det behöver inte känna till 15 lagstiftningar och inte kämpa med 15 förvaltningar.
Det löser dock inte rättviseproblemet.
Vi vet att en sådan lösning - en etablering i ett enda land med möjlighet att tillhandahålla tjänster i hela unionen - skulle kunna ge en invasion i de länder som har lägst beskattning.
Därför föreslog det franska ordförandeskapet att utländska företag som tillhandahåller tjänster i unionen skulle vara tvungna att registrera sig i 15 länder, vilket motsäger målet om förenkling.
Vad föreslår kommissionen?
Kommissionen föreslår, med hänsyn till målet om förenkling, en enda plats för etablering, men att den skatt som tas upp av skattemyndigheten där skall fördelas på unionens övriga länder enligt den relativa konsumtionen.
Det är just den formeln som gör det möjligt att införa en mervärdesskatt som dras vid källan, det är precis den formeln vi har beslutat för gränsöverskridande momsinbetalningar, och det är precis den formeln som Ekofin har godkänt, i enlighet med slutsatserna från Feira, när det gäller källskatt på direkta skatter.
Är detta ett komplett meddelande från kommissionen?
Nej, det är det inte.
Det finns några problem som jag betonar i motiveringen, så som att garantera att företag som kan tillhandahålla tjänster från länder utanför unionen registrerar sig.
Hur skall vi garantera att ingen diskriminering sker mellan analoga produkter?
Digitala tjänster, konsultation eller tillgång till en bok eller en tidskrift skulle kunna beskattas med grundskattesatsen om det tillhandahålls via Internet, medan det skulle ha en reducerad skattesats vid fysisk leverans.
Hur skall vi lösa problemen med att identifiera kunden?
Jag tycker att de svar som ges i kommissionens förslag är tillräckliga, och hur som helst, herr talman, är det uppenbart att svårigheterna inte är förbehållna beskattningen av digitala tjänster.
Mervärdesskatten är en skatt på varuleveranser och är svår att anpassa till tjänster, och än värre är det när det gäller ett så nytt fenomen som Internettjänster.
Det andra betänkande som jag skall ta upp behandlar frågan om mineraloljor och frågan är mycket enkel.
Direktivet från 1992 fastställde den obligatoriska skattebefrielsen för flygbränsle som används i internationellt flyg, och krävde samtidigt en översyn av undantaget för att beakta de ekologiska kostnaderna.
De rättsliga hindren för denna revision är Chicagokonventionen från 1944, ett internationellt åtagande om befrielse från skatt på bränsle ombord på luftfartygen, samt de bilaterala avtalen.
I denna situation har kommissionen genomfört en studie om vad man kan göra, den vi behandlar här.
Den första slutsatsen är att man inte kan göra så mycket så länge inte denna internationella ram förändras.
Den andra slutsatsen kommissionen kommer fram till är att det vore önskvärt med en skatt på inrikesflygningar eller på flygningar inom gemenskapen, efter att först ha ändrat de bilaterala avtalen, något jag inte håller med om.
För det tredje, det håller jag däremot med om, behovet - inom den internationella ramen för ICAO - att genomföra alla nödvändiga åtgärder för att införa en flygskatt på global nivå, som följaktligen inte är diskriminerande, för gemenskapstransporterna.
Herr talman!
Efter att ha missbrukat ert tålamod, väntar jag otåligt på kritik och anmärkningar från resten av kollegerna, såväl från min grupp som från andra.
