# ID: svediakorp-gov407901
# author: Lulling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 360
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) När jag röstade emot förbudet mot tobaksreklam år 1998 framställdes min ståndpunkt i brev till redaktionen på de luxemburgska tidningarna felaktigt som en röst mot cancerbekämpningen.
Jag försökte den gången förklara att det inte finns någon rättslig grund för ett sådant reklamförbud i EG-fördraget.
Nu har EG-domstolen gett mig rätt.
Det får inte vara så att ledamöter, även om det är med goda intentioner eller av känslomässiga skäl, röstar för lagtexter som saknar rättslig grund.
Det har jag under mina 35 år i parlamentet alltid hållit fast vid.
Jag kommer inte heller nu att låta mig skrämmas av regelrätta hotelsebrev i vilka jag uppmanas att meddela hur jag röstar så att detta kan offentliggöras, något som skulle innebära att man åter kunde lämna felaktig information om mig och förtala mig inför allmänheten, närmare bestämt med sloganer, eftersom man bortser från alla de överväganden en parlamentariker måste göra inför ett sådant komplext regelverk som ett europeiskt direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror.
Jag vet att tobaksförbrukningen är en av de vanligaste dödsorsakerna, att folkhälsan måste fortsätta att vara den viktigaste frågan, men med hänsyn till gränserna för våra befogenheter och bestämmelsernas proportionalitet.
Det gör inte andrabehandlingsrekommendationen rättvisa från Europaparlamentets behöriga utskott för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Den innehåller överdrivna krav från hälsoapostlar som bland annat skulle orsaka förlusten av tusentals arbetstillfällen, i synnerhet för kvinnor, utan att en enda kedjerökare skulle bli icke-rökare.
Inte heller här, precis som för direktivet om reklamförbudet, stämmer den rättsliga grunden.
En artikel om den inre marknaden kan inte motivera ett exportförbud.
Ett antagande av denna andrabehandlingsrekommendation i dess föreliggande utformning skulle bara leda till ett nytt domstolsförfarande.
Det skulle vålla osäkerhet och förseningar och endast skada de avsikter som i sig är goda och ligger till grund för kommissionens direktivförslag.
Eftersom jag inte vill detta har jag bestämt mig för att förkasta den gemensamma ståndpunkten, i enlighet med ett förslag från min grupp.
