# ID: svediakorp-gov407870
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 402
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Detta ändlösa ärende, denna saga om " banantvisten " mellan unionen och de länder som producerar dollarbananer, är inte anekdotisk, utan ett talande exempel, och det i mer än ett avseende, eftersom 20 procent av de bananer som konsumeras i unionen är producerade i gemenskapens yttersta randområden, och dessa områden behöver denna produktion för sin utveckling.
Ytterligare 20 procent av de bananer som konsumeras i unionen produceras i AVS-länder som också de behöver denna produktion för sin utveckling, och gentemot dessa länder har vi ingått kontraktsenliga förpliktelser som vi måste respektera.
Dessa olika länder har kunnat utveckla sin produktion på grund av att vi erbjuder dem en marknad som vi i dag inte få dra undan för dem.
Vi måste fortsätta att utan restriktioner fortsätta att ge dessa producenter medel att leva, genom att främst köpa deras produkter.
Först därefter, kan vi för de återstående 60 procenten öppna våra dörrar för externa producenter i enlighet med frihandelns principer.
Detta är syftet med den gemensamma marknaden för bananer, och detta är syftet med föredragande Darys motförslag.
Att bananproducenterna i dollarzonen åberopar den dogm som enligt dem är
" okränkbar " - dvs. frihandelsdoktrinen - för att påtvinga oss tariff only - systemet, får inte imponera på oss eller skrämma oss.
Vi måste också vara kloka nog att stå fast vid vår ståndpunkt för en odlingsmetod i lika hög grad som amerikanerna kan hålla fast vid sitt protektionistiska system för socker, tobak, jordnötter och mjölkprodukter.
Vi måste stå på oss - för om vi i dag ger upp i fråga om bananer, varför skulle vi i morgon inte ge upp andra gemensamma organisationer av marknaden, den gemensamma jordbrukspolitiken och den europeiska jordbruksmodellen för en hållbar utveckling?
Vi måste stå på oss, för annars förlorar vi all kontroll över livsmedelskedjan.
Enligt samma principer kommer man att påtvinga oss genetiskt modifierade organismer, hormonbehandlat kött eller social dumpning.
Vi måste stå på oss, och det är snarare WTO som bör utvecklas och lämna sin betongfästning kallad tariff only, som i alltför hög grad påminner om profit only.
" Bananfrågan " är ett viktigt riktmärke på denna nödvändiga utvecklingslinje, som, herr talman, Europeiska unionen bör arbeta för med all kraft.
