# ID: svediakorp-gov407826
# author: Ainardi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 704
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag skulle vilja framföra tre synpunkter.
Första synpunkten: kommissionens nya postdirektiv skisserar i själva verket en i princip allomfattande avreglering av posttjänster.
Att låta operatörerna konkurrera inom de mest lönsamma verksamheterna skulle leda till att ett stort antal postkontor lades ner, att sysselsättningen gick ned, att arbetstillfällena blev osäkrare samt social dumpning.
Kravet på ytterligare avregleringar motiveras på två sätt: att fullfölja skapandet av den stora avreglerade europeiska marknaden, genom att hävda att denna avreglering skulle skapa arbetstillfällen.
Men ingen har tagit miste på att kommissionens förslag går inom ramen för en avveckling av de samhällsomfattande tjänsterna!
För att gå ännu längre refererar man till direktivet från 1997.
Men om nu avregleringen var en sådan stor framgång, varför har kommissionen ännu inte - trots upprepade krav från parlamentet - företagit en offentlig och kritisk utvärdering av vilka konsekvenser den första etappen av avregleringen inom sektorn 1997 förde med sig, och det inte bara ur sysselsättningssynpunkt, utan även när det gäller priser och postens geografiska täckning?
Andra synpunkten: så snart det blev känt väckte det nya förslaget till direktiv många reaktioner.
Och de kom från en mängd skilda håll: de framlagda förslagen ansågs otillåtliga av en majoritet aktörer inom postsektorn såväl som av många parlamentsledamöter.
Fackligt aktiva, konsumentföreningar och postoperatörer uttalade sig, här i Strasbourg.
Ledamöter från tre av parlamentets grupper startade ett namnupprop.
Det man trots allt har värderat är att medborgarna är mycket måna om sina postkontor.
Vad ligger bakom detta?
Det handlar bl.a. om att de står för en väsentlig beståndsdel i en harmonisk fysisk planering och social sammanhållning.
Här talar vi ju ständigt om social sammanhållning!
Det måste finnas något konkret bakom det ordet, vilket även gäller många andra ord för den delen.
Jag tror det var detta som ledde till att man drog tillbaka de mest bakåtsträvande bestämmelserna i kommissionär Bolkesteins föreslagna direktiv.
Begreppet speciella tjänster togs faktiskt bort genom ändringsförslagen från utskottet för regionalpolitik, transport och turism och genom beaktandet av yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi samt utskottet för sysselsättning och socialpolitik.
Det är jag mycket nöjd med, eftersom begreppet inte låter den samhällsomfattande tjänstesektorn omfatta ny teknik.
Man låter det reserverade områdets viktgräns höjas från de föreslagna 50 gram till 150 gram, priserna från 2,5 gånger till 4 gånger, och dagen för det nya direktivets tillämpning har skjutits på framtiden, liksom även tidsfristen för införlivandet av direktivet.
Jag tror också att det är viktigt att det inte längre finns en ny tidsfrist för avregleringen, och att det dessutom finns ett krav på en faktisk utvärdering, en verklig utvärdering.
Till sist den tredje och sista synpunkten: även om dessa framsteg skall framhållas och även om de står för ett seriöst motstånd till det ursprungliga förslaget, får man inte längre dölja att vi går in i en ny etapp av postsektorns avreglering.
I motsats till andra kolleger gläder det mig inte alls.
Vi måste bevara vår vaksamhet.
Vi måste motsätta oss alla negativa konsekvenser för sysselsättningen och postkontoren, liksom för tarifferna, för man säger ju att detta skall vara ett mervärde!
Men det är också nödvändigt att parlamentet arbetar på det som i Europeiska unionen bör vara en kvalitativ samhällsomfattande tjänsteförsörjning, som motsvarar vårt århundrades krav.
Den ekonomiska och sociala utvecklingen medför en explosion av behov av tillgång till information.
Frågan om allas tillgång till olika metoder att överföra informationsflöden är en brännande ekonomisk och samhällsrelaterad fråga.
Men att låta alla medborgare få tillgång till dessa överföringsmetoder är inte möjligt mot bakgrund av en ohämmad konkurrens.
Den moderna ekonomin - så omhuldad i Lissabon - behöver en modern samhällsomfattande tjänstesektor som utvecklas i motsats till avregleringsdogmen.
Med hänsyn till att man har tvingat fram ett tillbakasteg i förhållande till det ursprungliga förslaget, men också att vi inleder en ny etapp av avregleringen, gör att jag avstår från att rösta om betänkandet av Ferber.
