# ID: svediakorp-gov407783
# author: Berenguer Fuster (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 652
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det ser ut som om vi definitivt har kommit fram till slutet på vägen om förslaget till direktiv på bolagsrättens område om uppköpserbjudanden.
Det är ett förslag som har vandrat en lång, och även stormig väg är jag rädd för, för att de svårigheter som har uppstått.
Det är sant att det har funnits många svårigheter.
Det är även sant att den politiska överenskommelse som uppnåddes i rådet förra året har gjort det möjligt att undanröja några av dessa.
Jag tar mig därför friheten att göra en reflektion om parlamentets funktion: vilken roll bör parlamentet spela i ett medbeslutandeförfarande genom vilket en politisk överenskommelse har uppnåtts i en komplicerad fråga?
Bör vår roll begränsas till att säga " ja och amen " till förslagen från rådet?
Mina damer och herrar, jag anser att det inte bör vara på det viset.
Med detta vill jag inte ha sagt att parlamentet skall sabotera en överenskommelse som har uppnåtts med rådet.
Mina damer och herrar, vi är politiker och följaktligen vill vi alltid finna politiska lösningar.
Dessa reflektioner kan mycket väl tillämpas på detta betänkande.
Rådet har uppnått en överenskommelse vars grundläggande aspekter måste respekteras, vilket föredragande Lehne har gjort i sitt utmärkta betänkande, till vilket jag varmt gratulerar honom.
Och jag gratulerar honom inte bara till att han har respekterat kärnpunkten i detta avtal, utan även för att han söker lösningar som - och jag understryker detta - genom att respektera kärnpunkten - syftar till att förbättra lagstiftningsförslaget.
Detta är, enligt min uppfattning den uppgift en medlagstiftande institution som parlamentet har inom medbeslutandeförfarandet.
De ändringsförslag som vårt utskott föreslår kan delas in i tre block.
Det första består av en rad tekniska ändringar som syftar till att dels klargöra koncept och dels täcka luckor.
Jag kommer inte att uppehålla mig vid dessa.
Det andra blocket innefattar en rad ändringsförslag som syftar till att förbättra de anställdas delaktighet vid ett offentligt uppköpserbjudande.
Vi kan inte blunda för verkligheten: vid ett aktieuppköp sker omstruktureringar av personalstyrkan, avskedanden ..., kort sagt, åtgärder som påverkar arbetstillfällena.
Därför är det viktigt att de anställda och deras företrädare informeras från första början om vad som kommer att hända och att de kan göra sina röster hörda i själva uppköpsförfarandet.
Det tredje blocket omfattar de ändringsförslag som har givit upphov till mest konflikter under handläggningen.
Och jag önskar att hade en sådan övertygelse att jag kunde förekomma er oro över de konsekvenser som kan läsas ut av godkännandet av dessa ändringsförslag.
Det är sant att Europaparlamentets regelverk inte underlättar denna möjlighet eftersom dessa debatter helt enkelt sker för döva öron.
Men vad skall vi göra!
Den första ändringen handlar om artikel 4, i vilken behörig kontrollmyndighet för övertagandet fastställs.
I punkt 1 fastställs att det skall vara medlemsstaten där det berörda aktiebolaget har sitt säte, förutsatt - det är logiskt - att bolagets aktier har godkänts för börsnotering i denna medlemsstat.
Vad händer om aktierna inte får noteras i den medlemsstaten?
Den lösning som föreslås verkar inte vara förenlig med de andra ändringsförslag som har lagts fram av andra ledamöter, otvivelaktigt i god tro, där kravet på bolagets säte alltid finns med.
För om aktierna inte är noterade där, varför skall de då övervakas av den myndigheten?
Det andra problematiska ändringsförslaget handlar om kravet på neutralitet.
Om denna fråga är åsikterna mycket motstridiga, till och med totalt motsatta, och man har kommit fram till en lösning som medger några exceptionella förutsättningar för att vidta åtgärder i de fall det inte är möjligt att sammankalla en ordinarie bolagsstämma.
Min grupp och jag själv kommer att stödja dessa ändringsförslag.
