# ID: svediakorp-gov407749
# author: Deva (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 396
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill gratulera fru Maij-Weggen för ett utmärkt betänkande.
Jag vet att hon har stor erfarenhet av Indonesien och framför allt av den indonesisk-moluckiska folkgrupp som bor i Holland.
Den ståndpunkt vi måste ha rörande Indonesiens territoriella integritet är enkel: vi måste följa internationell lagstiftning och Förenta nationernas resolution 2504 från december 1969.
I den resolutionen fastslås kategoriskt att Irian Jaya är en del av Indonesien.
Det är något som alla våra länder har gått med på, har undertecknat och har skyldighet att stödja.
Det var ett erkännande av världssamfundet om omröstningen i Irian Jaya om att bli en permanent del av Indonesien var lagenlig och bekräftar Förenta nationernas förklaring 1514 från 1960 där det förbjuds varje form av handling som syftar till att delvis eller helt upplösa ett lands nationella enhet och territoriella integritet.
Situationen i Irian Jaya är helt olika, rättsligt och konstitutionellt från den situation som gällde i Östtimor.
Europaparlamentet får inte blanda ihop dessa två.
Irian Jaya är historiskt en integrerad del av Indonesien.
Östtimor var aldrig det.
Rättsprincipen måste därför råda.
Vi måste naturligtvis se till att Indonesien fortsätter sitt arbete med att åtala de medlemmar av säkerhetsstyrkorna som har anklagats för kränkningar av mänskliga rättigheter.
I detta fall måste vi använda käppen och moroten.
Varje intervention utifrån för något annat än stöd för demokratisering och rättsprincipen kan bara uppfattas som kontraproduktivt och provocerande för alla parter.
Det kommer inte att bli några vinnare om vi intar en majestätisk hållning i denna fråga.
Jag använder det ordet avsiktligt.
Det som vi kan göra i Europaparlamentet och EU är att uppmana den nya demokratiska, indonesiska regeringen att inte överreagera.
Genom att överreagera kommer man att spela i händerna på separatister och göra terrorister till martyrer och hjältar.
En annan insats som vi kan göra omedelbart är att ge massivt stöd till projekt för god förvaltning i Indonesien: stöd i form av personella resurser, pengar, frivilliga organisationers verksamhet, fastslå normer och kriterier som att det decentraliserade administrativa system som president Wahid nu godkänt kan förstärkas genom att man skapar bestående demokratiska och civilstatliga institutioner.
Om vi vill hjälpa Indonesien måste vi agera nu med pengar och insatser, inte bara med ord.
