# ID: svediakorp-gov407736
# author: Martínez Martínez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 402
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Under de år jag var ordförande för parlamentariska kammaren i Europeiska rådet hade jag tillfälle att följa många kroater i deras ansträngningar för att uppnå frihet och välstånd vilket de, liksom andra folk på vår kontinent, förknippade med integreringen i de europeiska institutionerna.
Kroatien har under det tjugonde århundradet gått igenom samma etapper som många av oss som i dag ingår i Europeiska unionen har varit tvungna att övervinna.
Under de senaste sextio åren har Kroatien fått utstå en synnerligen avskyvärd fascism.
En fascism som i Tyskland, Österrike, Italien eller Spanien: Kroatien har med andra ord gått den typiska europeiska vägen.
Därefter befriade sig kroaterna från nazismen med hjälp av en motståndsrörelse som var mycket militant.
Denna vändpunkt i motståndet utgör även den en del av det främsta europeiska gemensamma arvet.
Efter ännu en lång period av autokrati kom självständigheten, som leddes av nationalistiska krafter och andra krafter som hade enbart demokratiska ambitioner.
I konflikten mellan de olika krafterna tvingades kroaterna gå igenom en ny period av ultranationalistisk autokrati, som paradoxalt nog underblåste den serbiska motsvarigheten, ockupationen av delar av Kroatiens territorium och kriget.
Med freden och den demokratiska konsolideringen, har det kroatiska folket valt att följa vägen för moderation och tolerans, frihet och respekt.
Och de förknippar klart och tydligt denna väg med Kroatiens fullvärdiga deltagande i uppbyggnaden av Europa.
Kroatiens inträde i Europeiska rådet var utslagsgivande för den positiva utveckling som pågår i landet och det var ännu ett steg på den väg som leder till det stabiliserings- och associeringsavtal med Europeiska unionen som vi diskuterar här i dag och som vi hoppas blir verklighet så snart som möjligt.
Detta avtal är helt enkelt ytterligare ett steg mot Kroatiens anslutning som fullvärdig medlem av Europeiska unionen, men villkoren för Kroatien skall dock inte vara annorlunda än de villkor som de övriga kandidatländerna måste uppfylla.
Kroaterna är värda den här anslutningen, men dessutom finner jag det självklart att det europeiska projektet är ofullbordat medan den bit som Kroatien utgör saknas i mosaiken, precis som deras övriga grannar i det tidigare Jugoslavien.
Därför skall vi rösta om vår kollega Baltas förslag, och vi förbinder oss att fortsätta att bistå Kroatien i landets ansträngningar att bli ännu en medlem av Europeiska unionen.
