# ID: svediakorp-gov407731
# author: Stenzel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 396
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Betänkandet om stabiliserings- och associeringsavtalet tar hänsyn till den nya demokratiska utvecklingen i Kroatien och understryker de europeiska framtidsutsikterna för detta land, som under loppet av detta år har lyckats få den önskade anslutningen till det internationella samfundet.
Först medlemskapet i Natos partnerskap för freden och Världshandelsorganisationen, sedan bilaterala avtal med Efta-staterna, frihandelsavtal med Ceftas (Centraleuropeiska frihandelsavtalet) medlemsstater samt senast förhandlingarna som påbörjades den 8 november om ett långtgående stabiliserings- och associeringsavtal med Europeiska unionen, är ett belägg för den tydliga vändpunkten för Kroatien sedan valen den 3 januari 2000.
Europeiska unionen betonade detta också vid toppmötet den 24 november i Zagreb.
Också vid detta toppmöte blev det emellertid tydligt hur spröd och konfliktladdad den inre jugoslaviska situationen fortfarande är.
Om beteendemönstret kvarstår, att alla i tveksamma fall kämpar mot alla, skulle detta kunna spränga stabilitetspakten för Sydosteuropa, som bygger på regionalt samarbete.
Ty redan nu undrar man i stater som Kroatien om tvånget till regionalt samarbete inte snarast skulle kunna fördröja dess egen väg till Europa.
Kroatien skulle, på samma sätt som ett demokratiserat Serbien, där jag hoppas att demokratin konsolideras den 23 december, kunna bli viktiga stabilitetsfaktorer i denna region som förstörts av krig och etniska konflikter.
Det är viktigt att Europeiska unionen och även Europaparlamentet gör allt för att säkra och stärka den demokratiska processen i dessa länder.
Även om vägen till Europeiska unionen fortfarande är lång för dessa länder, betyder det ekonomiska och politiska stödet helt enkelt en princip om hopp, och Baltas betänkande tar hänsyn till denna princip.
Men i denna region bör också principen om differentiering tillämpas.
Kroatien har gjort betydande framsteg, i synnerhet genom ratificeringen av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen om avskaffande av tortyr, ramkonventionen för skyddet av nationella minoriteter och den europeiska konventionen om minoritetsspråk.
Europaparlamentets betänkande refererar med all rätt till detta.
Även den ändrade attityden från de nyvalda kroatiska myndigheternas sida till Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d.
Jugoslavien räknas Kroatien till godo.
Kroatien har alltid betraktat sig som hemmahörande i Västeuropa, i den västliga kulturkretsen.
Landet behöver allt stöd och uppmuntran på vägen med de hittillsvarande reformerna på det ekonomiska och politiska området.
