# ID: svediakorp-gov407730
# author: Baltas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 598
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är med mycket stor tillfredsställelse jag i dag under Europaparlamentets plenarsession kan presentera betänkandet om stabiliserings- och associeringsavtalet EU / Kroatien.
Kroatien har gjort betydande framsteg såväl inom det ekonomiska som inom det politiska och sociala området.
Stabiliserings- och associeringsavtalet är således en naturlig konsekvens av dessa framsteg.
Vi skall på ett översiktligt sätt betrakta dessa tre huvudområden.
Det ekonomiska området: Det krävs förvisso ytterligare stora ansträngningar, för att Kroatien skall nå upp till gemenskapens regelverk i fråga om marknadens funktion.
Men ansträngningarna och resultaten av de strukturella och ekonomiska reformerna märks tydligt, i synnerhet i fråga om privatiseringarna, som genomförs under full insyn, och i fråga om skyddet för de utländska investeringarna.
Stabiliserings- och associeringsavtalet, som innebär ekonomisk hjälp och reellt ekonomiskt bistånd, genom de gemenskapsprogram som berörs, kommer att förstärka dessa framsteg på det ekonomiska området och påskynda förberedelserna för Kroatiens framtida inträde i Europeiska unionen.
Kroatiens framsteg, herr talman, märks tydligt inte bara på det ekonomiska området utan också på det politiska området.
Den nya koalitionsregering som bildats efter det nyligen hållna valet i Kroatien slår vakt om demokratin och rättsstaten.
Att regeringen vill verka för demokrati och skapa rättsliga garantier för den är inte bara en proklamation utan en realitet, som kommer till uttryck genom skapandet av institutioner och reformering av lagstiftningen, t.ex. i fråga om skyddet för flyktingar, rätten till asyl och utvandring.
Här bör vi också notera att regeringen tagit avstånd från vissa företrädare för den kroatiska befolkningsgruppen i Bosnien, som vill återskapa den Bosnien Hercegovina-stat som bildades under kriget, att regeringen rättar sig efter villkoren i Dayton-avtalet och att den samarbetar med den internationella krigsförbrytartribunalen för f.d.
Jugoslavien.
Även på det sociala området märks framstegen tydligt, och här räcker det om jag läser upp ett avsnitt ur Europarådets bedömning:
" Kroatien har gjort betydande framsteg ", påpekas det, " genom att fullgöra sina skyldigheter som medlem av det internationella samfundet och framför allt genom att ratificera det europeiska avtalet om mänskliga rättigheter, det europeiska avtalet mot tortyr och omänskliga eller förödmjukande straff, ramavtalet om skydd för de etniska minoriteterna, den europeiska stadgan om lokalt självstyrelse och den europeiska stadgan om regionala språk och minoritetsspråk ".
Herr talman, efter förändringarna och den demokratiska utvecklingen i Jugoslavien, stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och efter det förestående stabiliserings- och associeringsavtalet med republiken Kroatien ser det ljust ut för demokratiseringen och normaliseringen på västra Balkanhalvön, och i synnerhet Kroatien kan spela en avgörande roll i denna riktning.
Stabiliserings- och associeringsavtalet EU / Kroatien kommer vid en lämplig tidpunkt.
Vårt parlament har anledning att känna särskild tillfredsställelse över att man hunnit med att godkänna detta avtal under år 2000.
Att parlamentet verkligen haft rätt framgår också av slutdokumentet från toppmötet i Nice som avslutades igår förmiddag.
Jag läser för er ur kapitlet med titeln " Västra Balkanhalvön ":
" Toppmötet i Zagreb den 24 november, som för första gången samlade de länder i området som återgått till demokratin, välkomnande den historiska förändring som ägt rum på västra Balkan, till att börja med i Kroatien, och sedan i förbundsrepubliken Jugoslavien.
Toppmötet bekräftar att stabiliserings- och associeringsprocessen står i centrum för unionens politik, till förmån för de fem berörda länderna, som var och en åtnjuter individualiserade åtgärder. "
