# ID: svediakorp-gov407627
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 726
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Jag vill bara gå in på några aspekter som nämnts i debatten.
Dels på strukturen för budget 2001: Det har sagts att jordbruksbudgeten inte skulle ökas i tillräcklig omfattning.
Men jag vill betona att jordbruksbudgeten uppvisar en mycket stor ökning, nämligen 5,7 procent.
Om vi i kalkylen räknar in den tilläggsbudget som vi kan förvänta oss kommer ökningen att ligga på nästan 8 procent, medan vi på alla andra områden - vare sig det gäller utbildningspolitik eller hela området med inrikespolitik inklusive forskning, utrikespolitik, administration och stöd inför anslutningen - totalt sett bara har en ökning om 1,1 procent.
Det betyder att det här måste betonas att särskilt parlamentet på de områden, där det har sista ordet, har utövat mycket stor budgetdisciplin, men, tror jag, trots detta åstadkommit ett mycket bra resultat med klara prioriteringar.
Beträffande Mulders anmärkning: Ni har påpekat att med tanke på att budgeten nu i andra behandlingen ligger kvar under marginalen i jordbrukspolitiken, så måste risken för en ändrad växelkurs kalkyleras in, eftersom det ju inte vore så illa om förhållandet euro-dollar skulle ändra sig litet uppåt.
Här vill jag göra er uppmärksamma också på bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet, enligt vilka en " valutarisk " på upp till 200 miljoner euro skall finansieras från jordbrukspolitiken och sedan kan gripa tillbaka på valutareserven.
Men jag anser att vi i själva verket också i tilläggsbudgeten bör se till att denna reserv i storleksordningen 200 miljoner blir bestående, så att inte andra åtgärder måste tillgripas redan vid minsta ändring av växelkursen.
Beträffande Sommers anmärkning att miljöaspekten kommit till korta i Europeiska unionens budget vill jag påpeka att en tredjedel av budgeten används till strukturpolitik, och i strukturpolitiken har vi mainstreaming, också gender mainstreaming, enligt vilka de strukturpolitiska åtgärderna måste tjäna till att jämställa män och kvinnor.
Pengarna måste satsas så att de bidrar till att öka sysselsättningen, och de måste - det är den tredje mainstreaming - satsas så att de bidrar till att förbättra miljön.
Det är naturligtvis mycket pengar som står till förfogande.
Jag vill också påpeka att de 4,5 miljarderna euro i jordbrukspolitiken för att stödja utvecklingen av landsbygden, som vi redan diskuterat under förmiddagen, innehåller många stödåtgärder till förmån för miljöskyddet.
Dessutom finns det inom jordbrukspolitiken på detta område rent av något som inte är vanligt i miljöpolitiken och som ibland fundamentalisterna är kritiska mot: Man får nämligen ersättning om man avstår från miljöskadliga åtgärder.
Här har ni nu också åtgärder som uttryckligen främjar miljöskyddet.
Jag vill än en gång gå in på den lockande frågan från Colom i Naval under förmiddagen, som lydde så: Vad är egentligen skillnaden mellan att revidera budgetplanen och att utnyttja flexibilitetsinstrumentet?
Ni har naturligtvis rätt, när ni alltid hänvisar till detta.
I mina ögon är det så: En revidering av budgetplanen innebär att man, om man å ena sidan höjer något, å andra sidan måste besluta var man skall göra besparingarna.
I fråga om flexibilitetsreserven har vi inte detta krav.
Därför är finansministrarnas motstånd mot en revidering av budgetplanen desto mer svårbegriplig.
Nåja, man lär sig ju alltid något.
Det var säkert också än en gång ett exempel på att principerna ibland räknas för mer än de budgetpolitiska avsikterna.
Jag tror att det är bra att man denna gång lyckats att ändå aktivera flexibilitetsinstrumentet och sätta in det nödvändiga stödet till Serbien, även om jag helt håller med er om att det inte får vara vår strategi att skapa det fenomenet att ett europeiskt flexibilitetsinstrument vandrar genom Europa, genom de olika länderna och regionerna, vartefter det finns ett behov.
Avslutningsvis, vill jag än en gång påpeka att ur kommissionens synvinkel är budget 2001 verkligen en bra grundval för att gemensamt kunna bedriva en bra gemenskapspolitik för Europa, och jag vill tacka så hjärtligt för det goda samarbetet.
Eftersom samarbetet är så bra, kommer vi ju i samband med tilläggsbudgeten redan i januari att ha tillfälle att fortsätta detta.
Men närmast vill jag önska just budgetmänniskorna en god julhelg!
