# ID: svediakorp-gov407626
# author: Laschet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 394
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Låt mig göra tre påpekanden om det som yttrats i denna diskussion.
Det ena är vad ni, fru Schreyer, under förmiddagen erinrade om.
I förhållande till många nationella budgetar har vi en något större ökning i denna budget, men i förhållande till den statliga kvoten ligger vi fortfarande mycket lågt och är ett föredöme för många nationella budgetar.
Beträffande detta måste man säga till allmänheten, när de nationella utrikesministrarna eller andra överlämnar allt fler uppgifter till den europeiska nivån, exempelvis hela programmet på Balkan, att man också måste ta hänsyn till att det krävs pengar till detta och att dessa pengar också måste ställas till förfogande.
Det andra är den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Där gjordes det dock väldiga framsteg under 1990-talet.
När det gällde Bosnienkonflikten var Europa ännu inte i stånd att tala med en röst: Man hävdade att ett land stod på serbernas sida, och det andra landet på kroaternas.
Vi befann oss nästan i 1800-talets allianspolitik.
Nu i slutet av detta årtionde, i slutet av 1990-talet, talar Europa med en röst, det är Europa som gör den största insatsen för uppbyggnaden på Balkan, större än Förenta staterna, som gör ett effektivt arbete och genom sin budget och sin politik väsentligt har bidragit till att möjliggöra en fredlig revolution i Serbien.
Detta borde man efter detta årtionde av kaos på Balkan helt klart säga talar till den europeiska politikens fördel i slutet av detta budgetår!
Budgetarna för externa åtgärder blir viktigare för oss, och vi hoppas att kommissionen, med de tjänster som vi nu ställer till förfogande, också utför det arbete som vi förväntar oss.
Det är lagrar som vi delar ut i förskott, och ni kan vara säkra på att vi i framtiden kommer att försöka kontrollera det strängt.
Det har talats mycket om efter Nice.
I Nice fick vi än en gång ett nationellt köpslående om enskilda budgetar.
I fråga om utrikespolitiken har vi i stor utsträckning övervunnit det, och jag hoppas att vi under de närmaste budgetsamråden kommer att besluta mer i sak, titta mer på problemen och köpslå mindre om nationella intressen i denna budget.
