# ID: svediakorp-gov407625
# author: Sommer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 360
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ärade herr talman, kära kolleger!
Jag kan i mina påpekanden om budgetförslagen i fråga om miljö-, hälso- och konsumentpolitik koncentrera mig på en väsentlig punkt.
Generellt måste man nämligen konstatera att den del av budgeten som är avsatt för att trygga och bevara miljön, är alltför liten.
Detta är särskilt irriterande mot den bakgrunden att miljöpolitiken utgör en övergripande uppgift, ty miljöpolitik - i varje fall en framgångsrik - är bara möjlig om den är gränsöverskridande.
Det känner vi alla till.
Därför är just uppgiften för den gemensamma europeiska nivån att driva på säkrandet och återhämtningen av miljön.
Men det betyder också att vi äntligen måste satsa pengar på det.
Vi får inte alltid bara inskränka oss till att utfärda diverse direktiv och förordningar, ofta nog utan tillräcklig bakgrundsinformation, utan vetenskaplig grund, men i gengäld under oerhörd tidspress.
Tillåt mig ett påpekande: Det är inte bara jag som på grund av denna situation hela tiden har det intrycket att jag endast sitter i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor för att där förhindra det värsta, i detta bestämmelsevansinne och denna brådska som har påtvingats oss!
Vi får inom miljöpolitiken inte förlora oss i att främja små, rumsligt begränsade åtgärder, hur nödvändiga dessa än må vara, och inte heller i en permanent okritisk fortsatt finansiering av institutioner, vars arbetsresultat huvudsakligen inte märks, vilket till exempel, enligt min åsikt, är fallet med Europeiska miljöbyrån i Köpenhamn.
Det som saknas i den europeiska miljöpolitiken är en vetenskapligt baserad handlingsram.
Någon sådan har vi faktiskt inte.
Vi saknar den därför att vi inte har något fundament för den.
Vi måste äntligen investera i vetenskapliga undersökningar och analyser.
Bara på så sätt kommer vi att kunna utarbeta realistiska framtidsutsikter, framtidsutsikter där man knyter samman miljö- och folkhälsopolitiken med de andra politikområdena, framtidsutsikter för realistiska problemlösningsförslag som utlovar framgång.
Bara på så vis kan de pengar som vi har till förfogande för våra medborgare satsas på ett förnuftigt och riktigt sätt.
