# ID: svediakorp-gov407598
# author: Méndez de Vigo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 450
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det finns ett uttryck i mitt språk, " ta avsked på franskt sätt ", det vill säga att gå utan att säga adjö, som passar in på vad det nuvarande presidentskapet har gjort.
Därför vill jag först och främst tacka herr Prodi som har stannat kvar.
Kommissionen visar att den är intresserad av debatten i detta parlament.
Vad beträffar Nicefördraget kan vi inte säga mycket eftersom vi fortfarande inte har slutsatserna från Europeiska rådet och därför finns det inte heller mycket vi kan tillägga förrän vi får dessa.
Det finns två frågor där Europaparlamentet innehar en viktig roll.
Den första är stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Stadgan har tillkännagetts och detta är mycket bra.
Men det har inte införlivats i fördragen, inte heller finns det en hänvisning till fördraget i artikel 6.2 i Fördraget om Europeiska unionen.
Och framför allt, jag har känslan av att tillkännagivandet inte har varit enhälligt.
Tillkännagivandet skedde i smyg.
Därför vill jag framföra mitt djupt kända tack till vår talman, fru Fontaine och ordförande Prodi för vad de sade: för Europaparlamentet och för kommissionen är stadgan lag från och med nu och det kommer att ge resultat från och med nu.
Detta tycker jag är positivt.
Den andra punkten om Nice som parlamentet skall bedöma är utvidgningen av den kvalificerade majoriteten och medbeslutandeförfarandet i parlamentet.
Och angående den frågan är - enligt vad jag har hört här denna morgon - nyheterna vaga och de verkar inte särskilt hoppingivande.
Det kommer att dröja innan parlamentets åsikt kan fastställas.
Jag minns att när Dimitris Tsatsos och jag utarbetade betänkandet om Amsterdamfördraget talade vi om Ortega y Gasset, som citerade den gamle Cervantes när han sade att många gånger måste man välja mellan att stanna kvar där man är eller fortsätta vandringen.
Nice är vägen för två viktiga saker, en av dessa är utvidgningen.
Utvidgningen kommer att genomföras - det vet vi i dag.
Detsamma gäller euron.
Jag tror att ett fiasko i Nice hade inneburit ett slag under bältet för euron.
Det är kanske därför vi i parlamentet befinner oss i en paradoxal situation som är helt annorlunda än den i Amsterdam.
Nice har kanske inte varit så positivt för Europaparlamentet och kommissionen som Europeiska rådet i Amsterdam var.
Men kanske banar Europeiska rådet i Nice vägen för hoppet och för Europeiska unionens framtid.
Det får vi se när vi läser slutsatserna, herr talman.
PPE-DE-gruppen kommer att vänta till dess med att bestämma vilken ståndpunkt gruppen kommer att inta.
