# ID: svediakorp-gov407590
# author: Hänsch (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 427
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Resultatet från Nice är en besvikelse, otillräckligt och småskuret.
Unionens handlingsförmåga i verkligt avgörande frågor har inte förbättrats.
Resultatet av kompromissen i Nice är inte mer öppenhet, utan man döljer mer.
Den demokratiska legitimeringen av den europeiska politiken har inte ökat.
I stället har dörren öppnats till en smygande mellanstatlig utveckling av den europeiska politiken och därmed också till en ännu större byråkratisering.
Men det skall ju komma en post-Nice-process, åtminstone ett litet ljus i slutet av tunneln, det skall vi inte underskatta.
Utvidgningen har ställt er och oss alla inför samma uppgift som Monnet och Schuman och andra för femtio år sedan stod inför: nämligen att utveckla en metod, en struktur och en vision för Europas framtid.
På den tiden handlade det om halva Europa, och nu måste vi utveckla detta för hela Europa.
Utvidgningen skulle innebära en chans till detta, och denna chans, herr rådsordförande, har ni slarvat bort i Nice.
Det är min huvudsakliga kritik av er.
Det kan ju vara på det viset, att Nice har gjort EU aritmetiskt utvidgningskapabelt.
Men den historiska försummelsen i Nice är att det bakom era beslut inte syns någon vision för en union som kommer att bestå av 27 stater.
Det är denna anda, Monnets, Schumans och andras anda, som saknades i Nice och som vi skulle ha behövt.
I stället bestod andan i Nice uppenbarligen i att det frågades hur man kan blockera, hur man kan göra något mellanstatligt, hur man alltså kan låta sig firas där hemma som försvarare av de nationella intressena i stället för att se till att verkligen föra Europeiska unionen framåt.
Om Monnet, Schuman, Adenauer, de Gasperi och andra hade agerat på så vis, då hade vi aldrig fått någon europeisk gemenskap och då skulle vi fortfarande inte ha någon Europeisk union.
President Chirac talade om de regeringschefer som påpekar att allmänna opinionen ännu inte förstår och accepterar fler och andra framsteg.
Det kan ju hända.
Men det beror också, ja huvudsakligen, på att ingen av cheferna har modet att leda den allmänna opinionen, att uppfostra den och driva den framåt, i stället för att följa efter den.
Europas elände är att av de många som vill leda det, är så få beredda att förbinda sitt politiska öde med Europas enande.
(Applåder)
