# ID: svediakorp-gov407518
# author: Parly (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,945
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, mina damer och herrar parlamentsledamöter, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Dagen efter Europeiska rådet i Nice, där den europeiska konstruktionen gjorde betydande framsteg, vilka Frankrikes president kommer att lägga fram för er om en stund, har jag i dag nöjet att för er presentera den andra behandlingen av förslaget till budget för Europeiska unionen, såsom den upprättades av rådet den 24 november.
Det är ett nöje, men också en ära, och jag är personligen rörd över att befinna mig framför er i hjärtat av den europeiska demokratin.
Rådets andra behandling föregicks den 23 november av ett medlingssammanträde mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
Resultatet av detta långa sammanträde var en dubbel framgång för Europa, tror jag, eftersom vi lyckades överbrygga våra ursprungliga meningsskiljaktigheter, och en politisk framgång eftersom denna budget inte bara är en kompromiss utan framför allt innehåller prioriteringar.
De tre institutionernas företrädare sparade inte på ansträngningarna när det gällde att uppnå en total överenskommelse om budget 2001 och jag vill i detta sammanhang framföra rådets tack såväl till ledamöterna i den parlamentariska delegationen som till fru Schreyer.
Rådet genomförde alltså sin andra behandling av budgeten med beaktande av de avtal som slutits med parlamentets delegation, i en konstant strävan efter att rösta igenom en budget som gör det möjligt att finansiera Europeiska unionens samtliga prioriteringar och som motsvarar verkliga behov och en verklig förmåga att genomföra anslagen.
Denna budget kommer därför att göra det möjligt att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken och tolka planeringen av strukturåtgärderna i enlighet med vad som fastställdes 1999, men även samtliga stora program som beslutats gemensamt av parlamentet och rådet.
Jag tänker bl.a. på forskningen, de transeuropeiska näten, kulturen eller det audiovisuella skapandet, med programmet Media Plus där en överenskommelse träffades den 23 november.
Tillåt mig nu att uppehålla mig vid de huvudsakliga framstegen beträffande rådets andra behandling.
Den första punkt där rådet och parlamentet är överens gäller yttre åtgärder, dvs. rubrik 4 i budgeten, där våra institutioner hade en gemensam målsättning, nämligen att åstadkomma avsevärd finansiering för Balkanregionen under 2001, med tanke på den politiska situationens senaste utveckling i Serbien, och detta utan att övriga geografiska prioriteringar inom unionens yttre åtgärder får stå för kostnaderna.
Avtalet som träffades den 23 november innebär därför ett totalbidrag till Balkan om 839 miljoner euro, varav 240 miljoner till Serbien.
Detta betydande belopp, som motsvarar mycket stora behov under 2001, kan bl.a. finansieras tack vare att flexibilitetsinstrumentet utnyttjas i storleksordningen 200 miljoner euro.
Parlamentet behåller på så sätt ett stort handlingsutrymme för den andra behandlingen, för att finansiera samtliga övriga geografiska prioriteringar och respekterar samtidigt taket i rubrik 4, såsom rådet önskade.
Den andra viktiga beståndsdelen i rådets andra behandling gäller ändringsskrivelse nr 2 som gör det möjligt att tolka kommissionens nya prognoser på jordbruksområdet.
Rådet antog också fullständigt denna ändringsskrivelse, och accepterade också, i samma strävan efter att anpassa de senaste tillgängliga uppgifterna, Europaparlamentets ändringsförslag om utgifterna för landsbygdsutvecklingen, vilka är ett uttryck för de framsteg som gjorts när det gäller att anta och genomföra nationella program.
Rådet röstade slutligen, såsom överenskommits vid medlingen den 23 november, för ytterligare anslag i storleksordningen 60 miljoner euro, för att finansiera tester för att upptäcka BSE.
Beloppet om 60 miljoner euro är en mycket snabb budgetlösning på rådets beslut att utvidga de tester som görs på nötboskap.
Det måste därför betraktas som ett preliminärt belopp.
BSE-krisen kommer att kräva andra åtgärder där experterna på budgetområdet ännu inte avslutat sitt arbete, och när ett system blir mer exakt fastställt måste vi naturligtvis ta hänsyn till dess eventuella inverkan på budgeten och frigöra nödvändiga anslag genom att i första hand studera möjligheterna till omfördelning inom rubrik 1.
Den kompletterande finansieringen kommer sedan att kunna tillföras genom en ändrings- och tilläggsbudget som tar hänsyn till budgetplanen.
Det gläder mig att våra institutioner lyckats komma överens om att vid en enda behandling anta samtliga beståndsdelar i denna ändringsskrivelse nr 2 som inte bara gäller jordbruksutgifterna utan även fiskeriavtalen och införandet av ett preliminärt saldo för budgetåret 2000 i den ursprungliga budgeten för 2001.
Den tredje viktiga beståndsdelen i denna andra behandling i rådet gäller avtalet om anslaget till programmet " Företagande " som fortsätter och kompletterar programmet " Employment Now " för åren 2001 - 2005.
Rådet och parlamentet har kommit överens om ett belopp om hela 450 miljoner euro för denna period, varav 100 miljoner euro för år 2001.
Detta resultat, som är ett uttryck för Europeiska unionens prioritering av utvecklingen av små och medelstora företag samt sysselsättningen, får tillskrivas er föredragande, Jutta Haug, som är närvarande här.
Det motsvarar även rådets politiska prioritering, såsom den uttryckts vid toppmötena i Luxemburg, Lissabon och Feira.
Avslutningsvis träffades ett avtal den 23 november om en ökning av betalningsbemyndigandena i budgeten för 2001, begränsat till 3,5 procent jämfört med budget 2000.
Som ni vet ligger denna målsättning rådet varmt om hjärtat och jag vill betona att en ökning om 3,5 procent motsvarar en stor ansträngning för staterna, eftersom den är betydligt högre än höjningen av de nationella budgetarna, men jag är naturligtvis medveten om att detta avtal även innebär en stor ansträngning från parlamentets sida eftersom det kräver skiljeförfaranden som ibland är känsliga i förhållande till er första behandling.
Detta avtal om utvecklingen av betalningarna har möjliggjorts genom kommissionens förslag att omfördela ett belopp om 1 600 miljoner euro i åtagandebemyndiganden för gemenskapens initiativprogram för budgetåret 2002 och följande.
Detta förslag som förklaras av de tidsfrister som krävs för att anta dessa program har godtagits av rådet och parlamentet.
Det tar sig alltså uttryck i en minskning om 700 miljoner euro av behovet av betalningsbemyndiganden för 2001, jämfört med den preliminära budgeten.
Det är med beaktande av denna nya beståndsdel som rådet vid den andra behandlingen röstade för en budget med en ökning om 2,5 procent.
Parlamentet har därför ett stort handlingsutrymme för sin andra behandling, i storleksordningen 1 miljard euro, för att finansiera sina budgetprioriteringar och samtidigt respektera en total ökning om 3,5 procent.
Naturligtvis begränsade inte rådet sin andra behandling till de fyra punkter jag just tagit upp.
Rådet antog också flera ändringsförslag från Europaparlamentet under rubrik 2 om inre politik, bl.a. för att ta hänsyn till utvecklingen av lagstiftningen.
Rådet godtog bl.a. vissa förberedande åtgärder och vissa pilotprojekt inom gränserna för det interinstitutionella avtalet, efter att ha rådfrågat kommissionen om genomförbarheten.
Förteckningen över de punkter där rådet och parlamentet är överens skulle inte vara fullständig om jag inte nämnde två viktiga texter som antagits detta år.
Till att börja med en gemensam förklaring om förbättrad information till parlamentet och rådet om kommissionens ekonomiska planering, som antogs i juli, på initiativ av Colom i Naval, som jag vill tacka.
För det andra har just ett gemensamt uttalande antagits om delrapporten om reformen av kommissionen, på initiativ av Elles.
Dessa två uttalanden ökar öppenheten i budgetförfarandet och i de reformer som pågår inom kommissionen.
Förklaringarna förefaller göra dem effektivare, vilket jag tror är en gemensam målsättning för våra institutioner.
Jag fäster för min del mycket stor betydelse vid den.
Rent allmänt skulle jag vilja betona att det budgetförfarande som avslutas om några dagar har visat på betydelsen av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999.
Det är tack vare medlingen mellan de tre institutionerna, som planeras och arrangeras genom detta avtal, som vi lyckats komma överens om detta förslag till budget 2001.
Mobiliseringen av mekanismen för flexibilitet, som är en av de huvudsakliga innovationerna i avtalet från 1999, har på så sätt gjort det möjligt att finna en överenskommelse om finansieringen av Europeiska unionens yttre åtgärder under 2001, och samtidigt ta hänsyn till beståndsdelar som uppstått under förfarandet.
Dessa extra anslag kommer att göra det möjligt att under 2001 påskynda Europeiska unionens program för stöd till västra Balkan.
Det är också med hänsyn till detta interinstitutionella avtal som rådet lämnat avsevärda marginaler under taken i budgetplanen som upprättades 1999, bl.a. för rubrik 3 - inre politik - och för rubrik 4 - externa åtgärder.
Dessa marginaler gör det möjligt för Europaparlamentet att vid sin andra behandling fastställa sina egna prioriteringar för gemenskapens olika politikområden och åtgärder.
Innan ni antar budgeten definitivt vill jag slutligen betona att rådet fäster stor betydelse vid att vissa grundläggande budgetregler följs när det gäller placering av anslag i reserven, rättslig grund och klassificering av utgifter.
För det första kan anslag bara placeras i reserven av budgetmyndigheten om motsvarande rättsliga grund ännu inte antagits, i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen.
Rådet har därför vid den andra behandlingen återinfört samtliga anslag som parlamentet placerat i reserven av andra skäl än att det saknas en rättslig grund.
I det hänseendet gläds jag åt avtalet som träffats mellan våra två institutioner för att avskaffa placeringen i reserven med villkor, som genomfördes av parlamentet vid den första behandlingen, i rubrik 4, reserven för prestanda, och i rubrik 4 när det gäller anslag till reformen av kommissionen, inom ramen för ändringsskrivelse nr 1.
För det andra vill jag insistera på efterlevnaden av reglerna som krävs av institutionerna när det gäller att klassificera anslagen som obligatoriska utgifter eller icke-obligatoriska utgifter.
Ert budgetutskott föreslår att två poster skall ändras, genom ett ändringsförslag vid den andra behandlingen.
Den ena gäller systemet för förtidspension och den andra utgifter i anslutning till fiskeriavtalen.
Tillåt mig att fästa Europaparlamentets uppmärksamhet på det faktum att enligt det interinstitutionella avtalet utgör dessa budgetposter obligatoriska utgifter, vilket parlamentet också erkände i samband med den första behandlingen.
Anslagen i dessa poster måste därför betraktas som definitivt antagna efter rådets andra behandling, genom tillämpning av artikel 272 i fördraget, och de kan därför inte längre ändras.
Efter denna översikt vill även jag betona det utmärkta klimat i vilket detta budgetförfarande genomförts.
Diskussionerna var ibland intensiva, men de var alltid relevanta och grundade på ett kontinuerligt utbyte, som gjorde det möjligt att bättre förstå varandra och därmed lättare uppnå en överenskommelse som jag hoppas är tillfredsställande för alla.
En bra budget är en budget som diskuterats noggrant.
Denna budget borde därför komma till världen under de bästa omständigheter.
Jag skulle personligen vilja tacka Terence Wynn, ordförande i budgetutskottet, samt de tre föredragandena Jutta Haug, Markus Ferber och Joan Colom i Naval och samtliga ledamöter av budgetutskottet som jag haft glädjen att träffa under dessa sex månader som ordförande i rådet.
Jag kan försäkra er att rådets målsättning under hela detta budgetförfarande har varit att uppnå en budget för budgetåret 2001 som gör det möjligt för Europeiska unionen att motsvara förväntningarna både inom unionen och utanför dess gränser.
Jag tror att utöver prioriteringarna för respektive institution har vi tillsammans, steg för steg, åstadkommit en budget för budgetåret 2001 som återspeglar ambitionen, som vi alla försvarar, med ett Europa i medborgarnas tjänst.
Detta resultat måste nu godkännas av er.
Jag hoppas att det kan ske snart.
(Applåder)
