# ID: svediakorp-gov407515
# author: Ferber (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 729
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru rådsordförande, fru kommissionär, kära kolleger!
Först vill jag naturligtvis ansluta mig till det tack som Haug har uttryckt till alla medarbetare och alla kolleger, samt till kommissionens enheter.
När det gäller rådet har jag vissa problem.
Jag har ju äran att få företräda de små budgetarna, och där är förfarandet relativt klart beträffande vem som i slutändan har sista ordet.
Ni kan ju behandla oss relativt illa i Nice, men i fråga om EG-domstolen åter ställa allt det som vi som parlament har gjort på huvudet, i medvetande om att vi denna vecka åter kommer att korrigera det, och då skulle vi ha kunnat spara mycket resurser och bidra lite till miljöskyddet, genom att använda mindre papper för tryckning.
Just där hade det varit önskvärt att man gått parlamentet lite mer till mötes; det skulle ha besparat oss en del arbete, som jag dock gärna har gjort, eftersom det för mig handlar om att vi skall få en arbetsduglig EG-domstol för framtiden, som är i stånd att utföra sitt arbete, och ta itu i synnerhet med de gamla bördor som den fortfarande har i fråga om översättningsarbete.
Om rådet här hade visat sig lite mer tillmötesgående, skulle vi redan i oktober gemensamt ha kunnat göra detta.
Eftersom jag bara fått så lite tid till förfogande, vilket jag beklagar såtillvida som budgeten även för föredragandena hade förtjänat mer än de skrattretande två och en halv minuterna, måste jag inskränka mig till några få påpekanden.
Vi måste internt överväga hur vi beträffande befordringar skall utveckla allt det som är nödvändigt i detta sammanhang till öppna förfaranden.
Jag välkomnar att nu EG-domstolen och revisionsrätten, men även utskottet för ekonomi och valutafrågor och Regionkommittén, håller på med att tänka över sin befordringspolitik och utveckla ett öppet förfarande som inriktas på förtjänst; att alltså inte längre tjänstetiden är det avgörande kriteriet, utan den prestation som den enskilde utför.
Jag tror att vi här är på rätt väg, och vi kommer som en del av budgetmyndigheten - i detta fall också som budgetmyndighet, eftersom rådet där inte spelar den avgörande rollen - bidra till att detta fortsätter så.
Vi kommer i parlamentet att själva tvingas ställa frågan om vår budget fortfarande motsvarar kriterierna för sanning och klarhet.
Också det vill jag tydligt och klart säga: Vi har ett antal icke tillsatta tjänster i detta parlament, som år för år ger oss besparingar i tvåsiffriga miljonbelopp i euro, så att vi nog måste överväga om vi fortfarande ställer upp vår egen budget på rätt sätt.
Därför kommer vi i resolutionerna - och jag hoppas att kammaren kan gå med på det - att uppmana vår egen förvaltning att lägga fram en omfattande rapport om de lediga tjänsterna i parlamentet, så att vi får en budget som motsvarar kriterierna för sanning och klarhet.
Jag hoppas att arbetet på ett gemensamt recruitment office, som det heter på nytyska, alltså en europeisk rekryteringsmyndighet, också verkligen går framåt, så att vi gemensamt kan behärska de problem som alla institutioner under de närmaste åren kommer att råka ut för - rådet likaväl som kommissionen, parlamentet och även de andra institutionerna - nämligen personalbehovet under de kommande åren.
Jag hoppas verkligen att vi kommer att göra stora framsteg på detta område.
Nu har jag dragit över tiden med en minut.
Det har jag gjort med glatt hjärta.
Har jag nu fått mer tid?
Den ger jag gärna tillbaka till gruppen, eftersom jag bara hade förberett två och en halv minut, och hade avsett att dra över tiden med en minut.
Därmed har jag uppfyllt min personliga plan.
Jag vill än en gång tacka alla kolleger.
Vi har, i fråga om de andra institutionerna, på ett mycket kollegialt sätt kommit fram till ett bra resultat över alla parti-, grupp-, medlemslands- och övriga gränser, tror jag.
Om rådet under nästa år kunde ansluta sig till detta, om det snabbare kunde lyssna till parlamentet, skulle vi kunna uppnå det på ett ännu enklare sätt.
(Applåder)
