# ID: svediakorp-gov407489
# author: Lehne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 358
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


föredragande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.
(DE) Herr talman, mina damer och herrar!
I utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden som är rådgivande utskott spelade två frågor en avgörande roll för förslaget.
Den första frågan gällde huruvida det över huvud taget finns en rättslig grund för detta förslag.
I egenskap av föredragande har jag företrätt åsikten att det visserligen är ett berömvärt vågstycke som här lades fram för oss, men att det nu tyvärr är så att det inom Europeiska unionen och även i förhållandet till medlemsstaterna finns relativt klara regler för vem som har vilket ansvarsområde.
Min åsikt som föredragande är att frågor som rör organisationen för straffprocesser och straffrätt inte ligger inom EU-fördragets behörighetsområde utan att dessa angelägenheter skall lösas inom medlemsstaterna.
Tyvärr har utskottet i mitt konkreta fall inte följt detta förslag, men jag skulle trots det vilja meddela denna åsikt i egenskap av föredragande.
Den andra aspekt som spelat en viss roll, var frågan om videoförhör.
Ni minns kanske debatten om det s.k.
Di Pietro-betänkandet som pågick här i huset för en tid sedan.
Redan då var detta en högst kontroversiell fråga.
Utskottet för rättsliga frågor var i enlighet med föredragandens förslag av den åsikten att de här videoförhören inte skulle vara något lämpligt medel i en rättsstat och strök därför videupptagningar ur motsvarande punkt i motsvarande artikel.
Jag ber om att man borde ta hänsyn till detta även i de fortsatta överläggningarna.
För övrigt är förslaget mycket välkommet.
Det hade bara varit bättre om man hade behandlat det där det hörde hemma, nämligen i den nationella lagstiftningens behörighetsområde som skulle kunna besluta om alla dessa angelägenheter på ett utmärkt sätt.
Allt måste inte regleras på europeisk nivå, då hade man nämligen skrivit in ett sådant ensamrådande ansvar i fördraget.
Det har man dock inte gjort.
Därför bör vi kanske tänka över det här förehavandet en gång till, och om det verkligen är så riktigt att vi röstar för det.
