# ID: svediakorp-gov407468
# author: Patrie (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 532
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, kära kolleger, det direktiv som i dag läggs fram för oss för andra gången ingår i ett känsligt internationellt konkurrenssammanhang när det gäller läkemedelsforskning och viktiga hälsoutmaningar, i synnerhet inom pediatrik, och gör det möjligt att lösa problemet rörande kliniska prövningar som samtidigt pågår i flera medlemsstater och på flera ställen.
Den gemensamma ståndpunkt, som rådet har överlämnat till oss, tillför en verklig förbättring till kommissionens förslag och framför allt till parlamentets första behandling.
Vi kan ge vårt godkännande åt flera frågor.
Den princip som fastställts för att påbörja en klinisk prövning omfattar ett tyst beviljande såväl från etikkommittén som från medlemsstaternas behöriga myndigheter.
Etikkommitténs yttrande är således avgörande eftersom det kommer först och om det inte är ett negativt yttrande blir det nämligen möjligt att omedelbart påbörja prövningen utan att förlora tid.
Vi är slutligen eniga om rådets förslag i fråga om märkning av läkemedel som används i detta fall.
Däremot förtjänar vissa andra punkter i den gemensamma ståndpunkten att förbättras och jag tror mig förstå och gläder mig åt att rådet är redo för flera kompromisser.
Den första punkten förefaller mig väsentlig och det skulle inte kunna komma i fråga att kompromissa i frågan.
Deltagarnas samtycke till en klinisk prövning måste absolut ges skriftligen och om det inte är möjligt, exempelvis vid tillfällig oförmåga att skriva, måste ett vittne närvara samtycket ges.
För det andra, måste den som ger sitt samtycke vara informerad, vilket i synnerhet innebär att deltagaren måste ha fått information om villkoren för prövningens genomförande, de eventuella risker som han utsätts för och hans möjligheter att när som helst dra sig ur prövningen utan något tvång.
Avslutningsvis, och det förefaller mig grundläggande, måste vi se till att säkra bästa möjliga skydd för dem som inte kan ge sitt samtycke, det vill säga de svagaste, barn och vuxna som med rättsligt bindande verkan är oförmögna.
De skall nödvändigtvis vänta sig en direkt nytta av den kliniska prövningen.
Minderårigas åsikt, i synnerhet, måste åtminstone inhämtas på grund av de kliniska och psykologiska kriterier som skall beaktas.
Det förefaller mig riktigt att inte inbegripa oförmögna vuxna i de kliniska prövningar som skulle kunna genomföras på förmögna vuxna.
Oförmögna vuxna får avslutningsvis bara delta i de prövningar som avser den sjukdom som de lider av och är ursprung till deras oförmåga.
Trots att det ännu finns vissa oenigheter med rådet, skulle jag således vilja påminna om att det resultat som vi försöker uppnå genom att anta detta direktiv är resultatet av ett långt och givande kompromissarbete av Liese, vår föredragande, som jag tackar och gratulerar för hans medverkande och konstruktiva hållning och av rådet som förklarade sig vara samarbetsvilligt och öppet för de ändringsförslag som utskottet för miljö antog i andra behandlingen.
Jag har följaktligen, efter det som Liese just sade oss, ett gott hopp om att vi snabbt kommer att få en överenskommelse som kommer att göra det möjligt att undvika en lång och till slut föga produktiv förlikning.
