# ID: svediakorp-gov407440
# author: Medina Ortega (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 706
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Nu har ledamoten Palacio Vallelersundi satt kommissionären på de anklagades bänk och i det här fallet genom att tala om den interinstitutionella balansen.
Det enda kommissionen gjort är att presentera ett förslag till direktiv.
Det är parlamentet och rådet som skall godkänna detta förslag till direktiv och bland annat undersöka den lämpliga rättsliga grunden för detsamma.
Det handlar således inte om att anklaga kommissionen för att ha begått någon oegentlighet.
Och särskilt kan man inte anklaga den för oegentlighet då kommissionen i detta fall endast föreslagit oss ett förslag till direktiv som omarbetar tre tidigare direktiv om innehållet i vissa tobaksprodukter och vissa varningar på dessa produkters paket.
Det är egentligen ingenting som är nytt.
Det enda nya är en dom i EG-domstolen av den 5 oktober i år.
I den säger domstolen, beträffande ett helt annat direktiv, dvs. direktivet om tobaksreklam, att den rättsliga grunden i nuvarande artikel 95, som tidigare var 100a, inte var lämplig.
Anledningen till att domstolen uttalar att den rättsliga grunden inte är adekvat är att domstolen anser att genom denna rättsliga grund så försöker man komma runt ett förbud som uttrycks i fördraget i en annan artikel, som också bytt nummer: från artikel 129 till artikel 152 i den nuvarande texten, enligt vilken all harmonisering av de nationella bestämmelserna är förbjuden.
Domstolen försöker således undvika ett knep med hjälp av vilket man skulle kunna använda denna undanflykt.
Men i det här fallet är det inte så eftersom förslaget till direktiv, likaväl som de tidigare redan gällande direktiven, i realiteten försöker ta bort de befintliga hindren för den inre marknadens funktion.
Och därför har de en korrekt rättslig grund som utgår från tidigare artikel 100a eller den nuvarande artikel 95.
Föredragande Maaten har med gott omdöme föreslagit att man skall stärka den rättsliga grunden med en hänvisning till en annan artikel, artikel 133, som handlar om utrikeshandeln, och dessutom har han föreslagit ett antal ändringar i vissa av artiklarna i syfte att hindra att detta direktiv bestrids med grund i den praxis som fastställts genom domstolens dom.
Jag skulle vilja säga att domstolens dom är en alltför bokstavlig tolkning av texten.
Det är en dom som är klandervärd i ganska många avseenden men även om detta parlament inte har något alternativ till att godkänna domen, eftersom domstolen är den högsta uttolkaren av gemenskapsrätten, så finns det inget som hindrar att vi uttalar vårt stöd för artikel 95 med artikel 133 som rättslig grund, och för att införa de ändringar jag nämnt och som innefattas i föredragandens ändringsförslag.
För den socialdemokratiska gruppens räkning, och särskilt de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet för rättsliga frågor, som röstade emot denna majoritetsuppfattning som Palacio Vallelersundi just nämnt måste jag säga att vi bedömer att om vi väljer den vägen, dvs. att avvisa förslaget till direktiv enligt två ändringsförslag, nr 52 och 53, av Poettering, för Europeiska folkpartiets grupp och Palacio Vallelersundi och 32 andra ledamöter, så skulle det innebära en oerhörd begränsning av Europaparlamentets befogenhet att lagstifta.
Därför är min oro i nuläget inte så mycket hälsoproblemen, som naturligtvis är viktiga och betydande, utan den begränsning som det skulle innebära om vi accepterar denna så restriktiva tolkning av den befogenhet att lagstifta Europaparlament skulle ha.
Jag menar att denna så restriktiva tolkning praktiskt taget skulle leda till en eliminering av denna institutions och rådets lagstiftningsbefogenhet.
Jag tror inte att vi kan slå in på en så smal väg, dvs. att oberoende av innehållet - och det materiella innehåll som Maaten m.fl. uppmärksammat - så finns det en risk att om parlamentet och rådet godkänner den restriktiva tolkning som ledaren för det Europeiska folkpartiet och Palacio Vallelersundi föreslår så skulle detta parlament, rådet och gemenskapsinstitutionerna som helhet vara bundna till händer och fötter när det gäller utvecklingen av lagstiftningen för gemenskapsinstitutionerna, som är så viktig för utvecklingen av gemenskapsrätten.
Därför stöder socialdemokraterna Maatens ändringsförslag och vi avvisar givetvis ändringsförslag 52 och 53 av Europeiska folkpartiets grupp.
