# ID: svediakorp-gov407429
# author: Maaten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-12-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 866
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Fru talman!
Det är nu andra gången i år som vi diskuterar det här direktivet och återigen har det lämnats in många ändringsförslag.
Det hade ju naturligtvis inte behövts om rådet i juni hade ägnat lite mer uppmärksamhet, eller överhuvudtaget ägnat någon som helst uppmärksamhet åt vår förstabehandling och åt det ändrade förslag från Europeiska kommissionen som hade varit på väg så länge.
Som tur är har det sedan dess - även tack vare kommissionens medling - gjorts insatser av hela ordförandeskapet och jag tror att ståndpunkterna ändå har kommit litet närmare varandra.
Uppställandet av regler sker inte i ett vakuum; som förhandlingarna för ramavtalet om tobakskontroll i Världshälsoorganisationen visar så går utvecklingen i hela världen mot en allt mer långtgående reglering av det som Världshälsoorganisationen kallar tobaksepidemin.
Herr talman!
Hur långt måste vi gå?
Hur långt får vi gå?
Jag har sett oron i vårt utskott för rättsliga frågor och den inre marknaden över konsekvenserna av domstolens dom den 5 oktober angående direktivet om tobaksreklam och jag delar åsikten att det verkligen får konsekvenser för det här direktivet och även för EU: s folkhälsopolitik i allmänhet.
Jag anser också att argumenten för ett större engagemang av Europaparlamentet, alltså bättre öppenhet och insyn, bättre demokratisk kontroll, bara har blivit starkare.
Det behövdes anpassningar i direktivförslaget och de har nu också föreslagits.
Jag tycker bara det är synd att utskottet för rättsliga frågor inte konstruktivt har kunnat medverka till innehållet.
Jag skulle gärna vilja höra kommissionärens syn på problematiken kring den här rättsliga grunden.
Jag tror det är viktigt att få höra hans åsikt nu.
Den politiska grunden är tydlig: harmonisering av marknaden med upprätthållande av en hög nivå på folkhälsan och konsumentskyddet och med fortsatt utveckling på grundval av befintliga lagar och ökade vetenskapliga kunskaper.
Den inre marknadens funktion måste verkligen förstärkas.
Till exempel genom ömsesidigt erkännande av testresultat och utarbetandet av gemensamma normer.
Den som sedan håller sig till detta behöver då inte uppfylla olika extra villkor som skiljer sig från land till land.
Det här är inget korståg mot rökare.
Det är heller inget förbud mot rökning.
Det är inte önskvärt och skulle förresten inte heller fungera.
Det är dock en förstärkning av det enskilda ansvaret och förhoppningsvis ett bidrag till kampen mot rökning bland ungdomar.
Enligt Världshälsoorganisationen dör i Europeiska unionen 1 400 personer per dag av tobaken.
Det är nästan en i minuten.
80 procent av de nya rökarna varje år är yngre än 18 år och de flesta av dem är unga kvinnor som främst röker så kallade milda cigaretter.
Därför är det mycket viktigt med ett förbud mot sådana missledande definitioner.
Det är nödvändigt med kontroll på den här produkten.
Det är den lättast åtkomliga produkten i Europeiska unionen men vi vet mer om innehållet i en burk marmelad och om receptet på Coca-cola än vi vet om den genomsnittliga cigaretten.
Med hjälp av det här direktivet kommer vi äntligen att få veta vad cigaretterna innehåller och varför.
När vi sedan vet det så måste vi så snabbt som möjligt upprätta en gemensam lista över tillåtna ingredienser, på samma sätt som det redan nu förekommer ofullständiga sådana i Förenade kungariket, i Frankrike, i Belgien och i Tyskland.
I det avseendet skönjer jag dock en viss tvekan hos kommissionen och det förstår jag inte riktigt.
Parlamentet vill gärna få ett löfte om att en sådan lista har upprättats före år 2005, under den här kommissionens livstid eller åtminstone att den föreslås innan dess.
Vi insisterar på att medlemsstaterna i god tid tillhandahåller all information som behövs.
Det måste gå att redan tidigare förbjuda ingredienser som förstärker det fysiska beroendet.
Det är mycket viktigt att ange maximihalter av tjära, nikotin och kolmonoxid.
Jag undrar för övrigt om vi verkligen kan skapa några stora vinster för folkhälsan i framtiden.
Nikotinberoende är ett komplicerat ämne.
Skadligheten ligger främst i tjäran och kolmonoxiden och andra ingredienser och det behövs mer kunskap om de skadliga, men kanske även positiva, sidorna av nikotinberoendet.
Det är självklart att det som är ohälsosamt för europeiska konsumenter även är ohälsosamt för andra konsumenter och därför inte får exporteras.
Jag kan dock gå med på möjligheten till undantagstillstånd i cirka tre år, under vilka företagen kan anpassa produktionen och marknadsföringen så att sysselsättningen inte i onödan flyttas utanför Europeiska unionen.
Hälsovarningarna bör förbättras.
Europaparlamentet har tacksamt tagit del av kanadensiska undersökningar och jag tror att vi på sikt också vill gå längre på den punkten.
Nu vill vi inte gå riktigt så långt.
Det är dock så att vi anser att varningstexterna måste vara lika stora som de är i Polen, där de nu är 30 procent och jag beklagar att rådet inte ville gå längre än 25 procent.
Fru talman!
Jag hoppas att parlamentet stöder de ändringsförslag som utskottet för miljö har lagt fram.
