# ID: svediakorp-gov407372
# author: Lulling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 397
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Åtskilliga tiotusentals berörda kvinnor i Europeiska unionen skulle säkert glädja sig över att vi här befattar oss med en rättslig reglering av det hushållsarbete som bedrivs inom den informella sektorn, om de bara visste det.
En fördel med detta betänkande är säkert att det över huvud taget finns.
Vissa formuleringar i detta betänkande finner jag dock mindre lyckade.
I mitt land, Luxemburg, föreligger det normaltillståndet, att vi inte gör någon skillnad mellan arbetstagare som sysslar med hantverk, oberoende av om de till exempel är sysselsatta inom industrin eller i hushållen.
De har rätt till lagstadgad minimilön, till delaktighet i sjuk-, olycksfalls- och pensionsförsäkring, det vill säga de är inte diskriminerade gentemot andra arbetstagare.
Detta är naturligtvis nästan ett idealtillstånd, när jag läser alla de förslag till möjliga undantagsbestämmelser som är upptagna i detta betänkande.
Jag inser till exempel inte varför de arbetsförhållanden som gäller för anställda i hushåll skulle vara atypiska.
Det är ju egentligen otroligt att vi ännu i det tjugoförsta århundradet skall behöva utfärda rekommendationer om att medlemsstaterna skall garantera de hushållsanställdas rätt till socialförsäkring och en rimlig försörjning på ålderdomen.
Lika otroligt tycker jag det är att man behöver ställa det kravet, att man på nationell nivå måste anpassa priser och kostnader för hushållsarbete till privatpersoners ekonomiska möjligheter.
Däremot är det meningsfullt att framföra kravet på en förenkling av administrativa formalia för arbetsgivaren.
I Luxemburg har vi inom ramen för den internationella sysselsättningsplanen bestämt oss för en sådan förenkling, och det fungerar mycket bra och är en modell som jag - i all anspråkslöshet - skulle vilja rekommendera.
Ett steg i rätt riktning är också kravet att göra hushållstjänster skattemässigt avdragsgilla för att minska skillnaden i kostnader mellan svartjobbare och registrerade arbetstagare.
De nationella regeringarna borde vara generösa när det gäller detta, så att arbetstagare och arbetsgivare stimuleras att sluta med svartjobb.
Jag varnar också för att ge invandrarkvinnor arbetstillstånd för hushållsarbete.
De ligor som sysslar med flyktingsmuggling skulle glädja sig och naturligtvis beteckna alla de kvinnor som hushållsanställda, som de annars vill slussa in i olika EU-länder på illegal väg.
Vill vi det?
Det tror jag inte.
Vi bör alltså vara försiktiga med uttalanden, som kan missbrukas.
