# ID: svediakorp-gov407263
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 700
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Fru talman!
Jag anser att det inte råder någon tvekan om att kommissionen i likhet med det franska ordförandeskapet anser att frågan om sjösäkerhet och miljöskydd är ytterst viktig.
I själva verket har det varit bland de mest prioriterade frågorna på kommissionens dagordning sedan Erikas ödesdigra förlisning för 11 månader sedan.
Ännu senare, för bara några veckor sedan, sjönk ett annat tankfartyg, Ievoli Sun, denna gång med kemikalier utanför Frankrikes kust.
Ännu en gång påmindes vi om de potentiella, katastrofala följderna av sådana olyckor.
Den europeiska allmänheten kan inte längre fördra oljeutsläpp eller andra miljöolyckor orsakade av industriolyckor inom sjöfart eller på annat sätt.
Medborgarna har rätt att förvänta sig att fartyg är säkra och att de kan transportera sin last på ett miljömässigt godtagbart sätt utan att sätta liv och ekonomi i fara för människor som bor på närliggande kuster.
Låt mig säga att jag själv såg följderna av Erika olyckan när jag besökte platsen, och jag vet att det krävs mycket lång tid och mycket arbete och naturligtvis pengar för att sanera.
Effekterna är katastrofala.
Det är uppenbart att det på grund av geografin alltid kommer att vara samma områden som utsätts för risker från oljetransporter till havs, trots det faktum att sådana transporter gagnar unionen som helhet.
Vi har tagit detta budskap mycket allvarligt och det är ovanligt att kommissionen har agerat så snabbt och så konsekvent med sex olika lagförslag inom ett år som täcker mycket olika frågor.
Allt gäller just kärnfrågan om reglering av sjöfarten som helhet och jag vill påminna er om att förutom de tre förslag som skall diskuteras här i dag kommer Erika II paketet, som Gayssot redan har nämnt, att läggas fram nästa vecka.
I dessa åtgärder kommer man att föreslå inrättandet av en europeisk sjösäkerhetsbyrå, ett nytt europeiskt system för adekvat ersättning till offer för oljeförorening och ett nytt trafikkontrollsystem för EU: s farvatten.
Detta snabba och fokuserade tillvägagångssätt som resulterat i de två Erikapaketen och sex förslag har skapat en väldig slagkraft.
Jag tror att det är rimligt att säga att först efter Erika-olyckan insåg och förstod medlemsstaterna och den internationella sjöfartsvärlden till fullo de europeiska institutionernas beslutsamhet att förbättra sjöfartssäkerheten.
De har insett att beslutsamheten finns kvar även om sådana åtgärder medför motsättningar mellan EU och de internationella sjöfartsinstitutionerna och avseende sjöfartsindustrins ekonomiska intressen.
Nu när kommissionens förslag har lagts fram får vi inte tappa fart och glömma bort frågan till dess att nästa olycka inträffar.
För att skapa en verklig förändring för sjöfartssäkerhet måste de tre institutionerna, men i synnerhet de två medansvariga lagstiftarna, anta texterna.
Enbart lagstiftning är inte tillräckligt.
Medlemsstaterna måste också se till att de har lämpliga medel för att genomföra den och jag tänker framför allt på nödvändigheten att anställa hamnkontrollinspektörer.
Annars kommer resultatet av åtgärden inte att bli det som allmänheten förväntar sig av oss.
På kommissionens vägnar kan jag försäkra er att det är vår otvetydiga avsikt att göra vårt yttersta för att fartygen skall bli säkrare och våra farvatten renare, både nästa år och kommande år.
Detta gäller alla sektorer av sjöfartstransport.
Jag vill avsluta med att tacka herr Gayssot, ordförande i ministerrådet (transport), för hans stimulerande synpunkter.
Vi hoppas och förväntar oss att rådet (transport) den 21 december från sin sida kommer att medverka i den gemensamma föresatsen hos de europeiska institutionerna att få till stånd en verkligt förbättrad sjöfartssäkerhet genom att godkänna gemensamma ståndpunkter för alla tre texterna.
Kommissionen är inte villig att godkänna någon kompromiss bara för att uppnå en kompromiss.
Tills sist vill jag tacka denna kammare och i synnerhet föredragandena, herr Hatzidakis, herr Ortuondo Larrea, fru McKenna och herr Watts, för deras förståelse för hur viktig det första Erika-paketet var, vilket klart har visats genom det utmärkta arbete som redan utförts på en så kort tid och för det generellt goda samarbetet mellan Europaparlamentet och kommissionen på området sjöfartssäkerhet.
