# ID: svediakorp-gov407247
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,176
# sentences: 48
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar ledamöter!
Reformen av kommissionen är en grundläggande reform.
Det framgår av vitboken, och jag tror att det mycket tydligt syns i parlamentets betänkanden.
Tyngdpunkten i reformen är att förbättra hanteringen av finanserna.
Det handlar inte om några punktvisa ändringar, nej ändringarna är också just på detta område omfattande och substantiella.
Den bästa nyheten är att viktiga byggstenar i reformen redan har genomförts.
De står inte bara på papperet, utan är redan en realitet.
Andra byggstenar håller på att förberedas, beträffande andra återigen måste besluten om dem stödjas och genomföras av parlamentet och rådet.
Jag vill i det följande gå in på viktiga punkter i Guy-Quints och Pomés Ruiz betänkanden, som direkt gäller budgetprocessen, uppställandet och verkställandet av budgeten.
Båda frågorna behandlas i den nya versionen av budgetförordningen.
Den nya versionen av budgetförordningen är en kärnpunkt i reformen.
Det huvudsakliga syftet med den nya versionen är en förenkling, en ökning av öppenheten, ett stärkande av budgetprinciperna; konkret betyder detta färre undantagsbestämmelser, färre obegripliga särbestämmelser, och det betyder ett effektivare budgetförfarande.
Som nyheter i budgetförordningen tas exempelvis bestämmelser upp om uppdragsfördelning och ekonomiskt stöd.
Bestämmelserna om de vanligaste budgetförfarandena blir klarare och mer lätthanterliga, och detta kommer, hoppas vi, och det är vårt syfte, också i framtiden att minska antalet fel.
Fru Guy-Quint, ni har i ert betänkande berört flera punkter i den nya versionen av budgetförordningen, men också uttryckt er oro för att parlamentet skulle kunna gå miste om information på grund av activity based budgeting.
Jag tror att jag kan skingra denna oro.
Grundtanken bakom activity based budgeting är ju att i budgetplanen klargöra hur mycket pengar som står till förfogande för respektive politiskt område, både operativt och för den nödvändiga administrationen.
Vi vill redovisa kostnaderna för respektive politiskt område, och ni har rätt i att man därmed ännu inte har åstadkommit en kostnadsberäkning, men dock en sammanfattande översikt över de medel som står till förfogande för ett politikområde, och det är en nyhet för Europeiska unionens budget.
Att vi avskaffat den delning av budgeten som vi hittills haft - en del för kostnaderna för förvaltning och en del för de politiska åtgärderna - är en logisk konsekvens, men det innebär inte att kostnaderna för personal och administration inte längre kan urskiljas, inte längre kommer att visas separat, utan de kommer naturligtvis även i fortsättningen att redovisas i specifika budgetposter, men de kommer att vara underordnade respektive politikområde och inte längre försvinna anonymt i en allmän förvaltningsbudget för kommissionen.
Detta åtgärdsrelaterade förfarande syftar till att få resurserna att stämma bättre överens med de politiska prioriteringarna.
Det är ett instrument för att kunna bedöma kostnaderna mer exakt, göra dem mer lättförståeliga, och det är ju ett instrument för förvaltning, för att bättre kunna styra förvaltningen i enlighet med prioriteringarna.
Det var ju också en huvudfråga för parlamentet att de politiska prioriteringarna skulle göras lättare identifierbara.
Alltså, än en gång, målet är öppenhet, och jag tror att vi kommer att uppnå detta mål.
Låt mig helt kort säga, herr Garriga Polledo, att kategorierna i budgetplanen förblir orörda.
Det är ett finansplaneringsinstrument, och detta finansplaneringsinstrument kommer att bestå även i fortsättningen.
Det gläder mig för övrigt i hög grad, fru Guy-Quint, att i er se en expert som garanterat kommer att diskutera budgetförordningen i parlamentet inte bara kompetent, utan förmodligen också passionerat.
Jag vill gå in på en punkt, som Pomés Ruiz i sitt betänkande särskilt har betonat, nämligen frågan om betalningsfristerna, och ni gör rätt i att betona denna fråga så starkt.
Förra året kunde bara cirka två tredjedelar av betalningarna göras inom 60-dagarsfristen, och jag delar er kritik när ni säger att det inte är godtagbart.
Visserligen har vi den situationen att antalet ekonomiska transaktioner under de senaste åren har stigit mycket snabbt, men det är ingen ursäkt.
Det måste även för kommissionen bli en självklarhet, att betalningar skall göras på utsatt tid, och detta mål har kommissionen satt upp för sig.
Hur skall vi uppnå det?
Jag vill av många steg bara nämna några få.
Bland annat kommer i avtalen bestämmelserna om avräkning att förenklas, och kommissionen kommer i högre grad att gå över till instrumentet med schablonersättning.
Det är helt enkelt också mycket oekonomiskt för kommissionen, om avtalen förlöper på det viset att 20 procent av kostnaderna X ersätts, 30 procent av kostnaderna Y, och sedan ofta verifikationerna för de minsta beloppen samlas och granskas.
Här är instrumentet med schablonersättning också till stor ekonomisk nytta.
Sedan är det viktigt att man entydigt fastslår det datum när kommissionen tar emot fakturan.
Därför kommer vi att inrätta ett centralregister, där de inkommande fakturorna registreras, och kravet på betalning av dröjsmålsränta vid försenad betalning skall förankras i budgetförordningen och i avtalen, och det finansiella instrumentet är naturligtvis alltid ett mycket intensivt och hårt instrument.
I fråga om utläggningen vill jag kort påpeka att kommissionen här kommer att lägga fram en rättslig grund.
För övrigt har kommissionen i sin tilläggsskrivelse till budgeten också utförligen tagit ställning till kontoren för tekniskt bistånd, och det gläder mig mycket att kommissionens och parlamentets idéer, om hur man i framtiden skall hantera denna fråga, går i samma riktning.
Reformen av förvaltningen skall förbättra kommissionens arbete.
Till denna förbättring behöver vi bra människor, bra personal, och vi behöver tillräckligt med personal.
Därför har kommissionen för nästa år begärt extra tjänster hos budgetmyndigheten, och jag är mycket glad över de beslut som fattats inom ramen för förlikningsförfarandet den senaste veckan.
Genom reformen förbereder kommissionen sig för att bättre bearbeta de nuvarande, men också de kommande uppgifterna, och det är naturligtvis en reform som kommissionen också förbereder inför de nya uppgifterna i samband med utvidgningen.
Naturligtvis kommer vi alla att anstränga oss för att genomföra reformen så snabbt som möjligt, även om det många gånger kritiseras att det ena eller andra ännu inte har slutförts.
Då glömmer man ofta bort att vi också lever i ett demokratiskt system där vi har regler om medbeslutande, och det är bra.
Reformen måste också bäras av kommissionens personal, och det krävs därför acceptans.
Den behöver naturligtvis också acceptans från de andra institutionerna, och i synnerhet stöd från de valda folkrepresentanterna, och för detta stöd - både det kritiska och det euforiska stödet - vill jag tacka parlamentet så hjärtligt!
Jag ser att vi uppenbarligen har påbörjat reformen i tid, ty klockan är ännu inte riktigt fem minuter i tolv!
