# ID: svediakorp-gov407164
# author: Prodi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 719
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman!
Bara några ögonblick för att uttrycka min tacksamhet mot talmannen för hur hon har lett debatten, mot minister Védrine för hans inlägg och mot ledamöterna för kvaliteten på debatten.
Nu skulle jag bara vilja specificera några särskilda punkter för de kommande dagarna och understryka att kommissionen är besluten att toppmötet skall ha en hög nivå och äntligen göra det möjligt för våra institutioner att fungera också efter den stora utvidgningsprocess som vi håller på att genomföra.
Det är ett av de få stora politiska beslut som världen väntar sig under den närmaste framtiden, det skulle jag vilja påminna om ännu en gång.
Jag skulle dessutom vilja betona att kommissionen är besluten att inte bara inrikta sig på de frågor som tidigare har tagits upp utan också på vilken uppmärksamhet stadgan om de grundläggande rättigheterna kommer att få.
Jag vet mycket väl att den inte kommer att bli en konstitution i dag, men jag vet också mycket väl att den från och med Nice kommer att bli vår ständiga referenspunkt i fråga om principerna för de europeiska institutionernas framtida arbete och principerna för hur de europeiska folken sluter sig samman för att samarbeta i framtiden.
Det är därför som det är så viktigt att vi i Nice stärker gemenskapsmetoden och värdet i de europeiska institutionerna - rådet, parlamentet och kommissionen - och deras sätt att samverka.
Här i dag har vi kanske i litet för stor utsträckning glömt att vi är förenade i en gemensam process, vi är inte en lösryckt del av ett system utan en enande kraft för framtidens Europa.
Slutligen, ordförande Védrine, beskrev ni ett kanske för spänt läge här och talade även om en viss pessimism.
Då skulle jag vilja svara på er vädjan med en egen vädjan.
Jag vet mycket väl att det kommer att vara femton länder som fattar beslut i Nice och att ordförandeskapets roll inte är ensamspelarens, men jag vet också mycket väl av erfarenhet vilken roll ordförandeskapet har och vilket ansvar det franska ordförandeskapet har.
Under de tidigare ordförandeperioderna har vi med stort förtroende och en stor ansvarskänsla koncentrerat en samling stora beslut till det franska ordförandeskapet eftersom vi vet vilken roll Frankrike alltid har spelat när det gäller att föra de europeiska institutionerna framåt.
Även om vi inte kan ge Frankrike hela ansvaret, som ni mycket riktigt sade, vet vi dock att Frankrike måste vara ett föredöme och visa upp sin stora förmåga till ledarskap och till att få andra med sig.
(Applåder)
Det finns två saker som jag tar på mig ansvaret att insistera mycket tydligt på, för de har framkommit med stor kraft och betydelse i kväll.
När det gäller röstviktningen är det Frankrikes ansvar att föreslå vad en grundläggande balans mellan stora och små länder är, vad en balans mellan befolkningen och den individuella kraften i de enskilda länderna är: det är Frankrike som måste hitta en syntes för att skapa ett Europa som är folkens och nationernas Europa, och det är det vi väntar oss.
Men vi väntar oss också en annan gest av Frankrike.
Vi vet mycket väl att det inte bara är Frankrike som sitter fast i denna väv av oförenlighet och beslutsvånda: där sitter Frankrike, Spanien och Tyskland.
Förutom Belgien och Italien har alla länder någon punkt där de inte tycker om att gå från enhällighet till kvalificerad majoritet.
Jag anser emellertid att ordförandeskapets roll även i detta fall är av avgörande betydelse, eftersom jag mycket väl vet att inget av de andra länderna kommer att kunna stå emot och inta en konservativ hållning om Frankrike lyckas göra sig till tolk för allmänintresset när det gäller beslut om artikel 133.
Vi väntar alla på detta framsteg, för det är inte Frankrikes framsteg utan hela Europas.
(Applåder)
Detta, herr minister, är vad vi väntar oss, just på grund av att vi har så stort förtroende för ert land och för den förmåga till ledarskap som vi vet att Frankrike kan ta vara på under svåra moment i Europas utveckling.
(Applåder)
