# ID: svediakorp-gov407161
# author: Rack (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 319
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Före varje regeringskonferens har tecknen hittills varit ogynnsamma.
De obesvarade frågorna har övervägt, och den gemensamma grunden har varit smal.
Nu, några få dagar före denna regeringskonferens, är tecknen återigen ogynnsamma.
Denna gång är det visserligen, paradoxalt nog, det samförstånd som kan skönjas som ger många av oss politisk huvudvärk.
Enandet, som dag för dag blir alltmer sannolikt, är visserligen inte den minsta gemensamma nämnaren, men tyvärr snarast bara en liten, en mycket liten gemensam nämnare.
Många av oss befarar därför att det som man i Nice kommer att åstadkomma i fråga om institutionella reformer inte verkligen kommer att göra unionen i stånd att genomföra den stora utvidgningen med 12 och fler medlemsstater, i varje fall inte utan ytterligare långtgående reformer.
Huruvida det i den nya större familjen blir lättare att uppnå enhällighet än nu, vågar jag betvivla.
Men man kan alltid hoppas.
Vid sidan av det totala läget för den kommande regeringskonferensen är jag bekymrad över en liten, men tyvärr inte oviktig detalj.
I Niceresolutionen, som vi här diskuterar, finns det i punkt 6 en sista bisats.
Dess innebörd lyder som följer: I förfarandet enligt artikel 7 i EU-fördraget, äventyrande av demokrati, mänskliga rättigheter etc., skall också parlamentet få initiativrätt.
Det skulle rent allmänt tangera kommissionens centrala roll.
Kommissionens initiativmonopol är ändå betydelsefullt i vår union.
Men en initiativrätt för Europaparlamentet skulle i denna mycket känsliga fråga också ge fritt spelrum för partipolitiskt godtycke.
Vill de europeiska socialdemokraterna, som har lämnat in detta förslag, vid varje val, där en vänstermajoritet går förlorad, göra detta till anledning att inleda en europeisk ostracism?
Jag vill varna för detta och ber er att i morgon rösta emot denna bisats.
