# ID: svediakorp-gov407146
# author: Van den Bos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 426
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Till och med i Paris råder delade uppfattningar om Nice.
Frankrikes president och premiärminister tycks vara mer upptagna av sin egen politiska framtid än av Europas.
I den mån det franska ordförandeskapet kan kallas konsekvent är det framför allt i brist på neutralitet och gynnande av de stora medlemsstaterna, och det samtidigt som unionen mer än någonsin behöver en ordförande som söker skapa samförstånd.
För att skapa utrymme åt nykomlingarna måste alla medlemsstater ge efter lite, men det gör de endast om det verkligen inte finns några andra utvägar.
Det verkar som om vissa regeringar redan nu förlikar sig med tanken på en ny regeringskonferens om utvidgningen.
Regeringarna ser inte längre hur angelägna reformerna är, eftersom de stirrar sig blinda på den egna maktpositionen under de nya förhållandena.
Många länder betonar till exempel att omröstning med kvalificerad majoritet måste införas och anför samtidigt så många undantag att det inte blir mycket över i slutändan.
Om det inte blir majoritetsbeslut kommer beslutsprocessen oundvikligen att låsa sig, som Prodi med rätta konstaterade alldeles nyss.
Om denna inte kombineras med medbeslutande urholkas demokratin ytterligare.
Röstfördelningen i rådet måste återspegla medlemsstaternas befolkningsstorlek, och det innebär också att det mycket väl får förekomma en viss skillnad mellan större och mindre länder sinsemellan.
Under denna utvidgningsfas måste alla medlemsstater behålla en egen kommissionär.
Först därefter kan vi fatta ett beslut om ett nytt system på grundval av de erfarenheter som då har gjorts.
Europa kommer hur som helst att förändras på ett genomgripande sätt, så låt oss därför inte föregripa en situation som vi ännu inte kan överblicka.
Det är mycket önskvärt att införa en hierarki i kommissionen, vice ordföranden, kommissionärer och bitr. kommissionärer.
Detta ger dessutom vårt parlament bättre möjligheter att tala med politiskt ansvariga medlemmar av kommissionen i stället för med tjänstemän som läser upp texter som de lika gärna hade kunnat skicka i skriftlig form.
Stadgan förtjänar inte att bli hängande i tomma luften utan tydlig status.
Genom att inte ta upp texten i fördraget utan bara skriva under den politiskt, kommer stora rättsliga tolkningsproblem att kunna uppstå.
Därför måste stadgan så snabbt som möjligt tas upp i en fördragstext.
Regeringschefer!
Att göra eftergifter under det kommande toppmötet är inget politiskt nederlag utan en seger, det nya Europas seger över det gamla.
Låt ingen skugga falla över Nice och låt Paris återigen vara ljusets stad.
