# ID: svediakorp-gov407127
# author: Vedrine (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,883
# sentences: 121
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Fru talman, mina damer och herrar ordföranden, mina damer och herrar ledamöter!
Jag har kommit för att informera plenarkammaren om ordförandeskapets sätt att förbereda Europeiska rådets toppmöte i Nice.
De frågor som står på dagordningen är mycket viktiga, även om de långt ifrån avspeglar allt det arbete som har gjorts och de resultat som redan har uppnåtts under det här halvåret.
Europeiska rådet kommer, vilket hör till ordningen, att fatta beslut i de frågor som endast kan fattas på denna nivå - i första hand reformen av institutionerna - samt ge allmänna riktlinjer och politiska impulser.
Republikens president kommer själv att presentera ordförandeskapets sammanfattning den 12 december.
Den stora fråga som kommer att uppta deltagarna vid Europeiska rådets möte i Nice kommer givetvis att vara reformen av institutionerna, samt färdigställandet av det som skall bli - vilket vi alla hoppas på - Nicefördraget.
Före Europeiska rådets toppmöte kommer Pierre Moscovici och jag själv att hålla ett slutet ministermöte på söndag, dit jag har bjudit in Brok och Tsatos, samt ett sammanträde inom ramen för regeringskonferensen på måndag, i samband med mötet i rådet (allmänna frågor).
Då kommer vi att se närmare på hur förhandlingen ter sig i slutfasen, strax före Nice.
Vi kommer även att få tillfälle att med parlamentets talman föra en diskussion, vilken jag hoppas blir innehållsrik.
I dag kommer jag därför endast att göra en delredovisning av de viktigaste frågor som diskuteras.
Vid Europeiska rådets informella möte i Biarritz konstaterades och möjliggjordes påtagliga framsteg när det gäller omröstningar med kvalificerad majoritet och det närmare samarbetet.
Det utgjorde också ett tillfälle för ett nyttigt klargörande av frågorna om kommissionen och röstviktningen, något som gjorde att varje medlemsstat bättre kunde förstå de andras mål och svårigheter.
Pierre Moscovici redovisade detta för er den 24 oktober.
Utifrån den utgångspunkten har vi arbetat de senaste veckorna, för att finna en kompromisslösning med hänsyn till alla synpunkter, samtidigt som vi inte har glömt bort målet om ett ambitiöst avtal i Nice.
I dag finns det ingen anledning att hävda, vilket man hör sägas ibland, att ordförandeskapet skulle lida brist på ambitioner.
Det framgår tydligt av de dokument som har överlämnats till regeringskonferensen, trots att frågorna är svåra, och från de 15 medlemsländernas sida känner jag verkligen en sann vilja att nå ända fram.
När det gäller frågan om kvalificerad majoritet har arbetet framskridit.
Med vissa medlemmars ansträngningar, om dessa bekräftas, skulle ett trettiotal bestämmelser kunna omfattas av omröstningar med kvalificerad majoritet.
När det gäller samordningen av socialförsäkringssystemen, skatter, asyl-, viserings- och invandringsfrågor, handelsförhandlingarna på området för tjänster - ett mycket viktigt område - har vissa länder fortfarande allvarliga problem.
Men vi kommer att bege oss till Nice i en positiv anda, med en vilja att göra framsteg i ett maximalt antal aspekter av dessa känsliga frågor.
Europaparlamentets roll är självklart en av debattens viktiga frågor.
På många av de områden där kvalificerad majoritet kommer att införas, har en majoritet redan godkänt en övergång till medbeslutandeförfarandet, vilket i hög grad uppfyller en del av era förväntningar.
De 15 är nu nära ett avtal om flexibiliteten i det närmare samarbetet.
Det debatterade ni redan den 24 oktober, och på flera punkter har regeringskonferensen nått fram till lösningar som ligger nära dem som parlamentet har förordat.
Det minimala antalet deltagande medlemsstater bör fastställas till åtta, samtidigt som klausulen om en vädjan till Europeiska rådet - som för närvarande utgör en verklig vetorätt - ersätts av en prövningsrätt.
Parlamentet har lagt fram förslag om sin roll inom ramen för ett närmare samarbete som inleds på gemenskapens område.
Dessa förslag kommer att diskuteras.
När det gäller GUSP har flera medlemsstater framhållit det specifika med det här området, som enligt dem förtjänar särskilda mekanismer, och det har de sagt med stort eftertryck, framför allt de senaste dagarna.
Vi kommer att diskutera detta vid det slutna mötet på söndag.
Vad gäller kommissionen förelåg två alternativ i Biarritz: antingen ett tak för antalet kommissionärer, eller en kommission som är sammansatt av en företrädare för varje medlemsstat.
Men förhandlingarna har lett fram till en annan lösning, som kan göra det möjligt att ta hänsyn till det som bekymrar den ena eller den andra.
Den skulle bestå i att vi fastställer ett tak för antalet kommissionärer som uppnås när gemenskapen har utvidgats till ett visst antal medlemsstater.
Detta tak skulle medföra en rättvis rotering.
Det är, åtminstone för toppmötet i Nice, ett seriöst alternativ som det återstår att fördjupa och förtydliga.
En stor majoritet av delegationerna är under alla omständigheter beredd att arbeta för detta.
Arbetet har även framskridit när det gäller ökade befogenheter för kommissionens ordförande och en möjlig utökning av antalet vice ordförande.
När det slutligen gäller röstviktningen i rådet, ligger det också två huvudsakliga alternativ på bordet sedan det klargörande arbetet i Biarritz: antingen dubbel majoritet eller enkel viktning.
En strömning är möjlig att uppfatta - jag säger det med försiktighet eftersom flera medlemsstater kanske ännu inte kommit fram till en slutlig ståndpunkt i frågan - men det går att uppfatta en strömning till förmån för enkel viktning, även om det naturligtvis återstår att slå fast omfattning och exakta villkor.
Flera möjligheter har studerats och varit föremål för arbete.
Det är Europeiska rådets sak att fatta beslut.
Jag vill tillägga att fördelningen av mandat i Europaparlamentet ännu inte är föremål för en överenskommelse.
Ert eget förslag har givetvis behandlats av ordförandeskapet; det utgör ett av de två alternativ som ligger på bordet.
Också här måste en lösning hittas i Nice.
För att avsluta denna korta presentation av förhandlingarna har vi även gjort bra framsteg när det gäller förstärkningen av artikel 7 i fördraget, som i framtiden skall inbegripa ett varningssystem i händelse av hot mot unionens grundläggande principer.
Däremot var det flera medlemsstater som med bestämdhet förkastade idén om att artikel 6 skall innehålla en hänvisning till stadgan om de grundläggande rättigheterna, en idé som försvarades av Europaparlamentet i dess rekommendation av den 14 november, och som vi, ordförandeskapet, också har lagt på regeringskonferensens bord.
Vissa hävdade t.o.m. att en sådan hänvisning skulle ifrågasätta ett tillkännagivande av stadgan.
Man kan beklaga detta, men jag tvingas konstatera det.
Till sist ett par ord om EG-domstolen.
Arbetet är nästan slutfört.
Samtliga delegationer går med på att ge Europaparlamentet möjlighet att inhämta yttranden från EG-domstolen om förslag till internationella avtal.
Men trots att ordförandeskapet dessutom har föreslagit att parlamentet skall omfattas av rätten att vända sig till EG-domstolen, enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 230, är det något som flera delegationer motsätter sig i det här skedet.
Jag vill att bilden av situationen före detta så viktiga toppmöte skall vara så objektiv så möjligt.
Ni vet att vårt mål är att nå fram till en bra överenskommelse i Nice, vilket naturligtvis förutsätter kompromisser, men det skall vara konstruktiva kompromisser, inte nedskruvade sådana.
Stats- och regeringscheferna och ministrarna kommer i Nice att ägna all den tid som krävs för den här diskussionen.
De har t.o.m. planerat att toppmötet skall kunna pågå även under söndagen om detta visar sig vara nödvändigt.
Att nå fram till en överenskommelse som gör det möjligt för unionen att fungera efter det att nya länder anslutit sig, alla de som just nu förbereder sig aktivt, är avgörande för unionens och den utvidgade unionens framtid.
Vid Europeiska rådets toppmöte i Nice kommer även andra viktiga frågor att behandlas, som det franska ordförandeskapet har arbetat på med största möjliga energi.
Först och främst stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Jag gläder mig åt att Europaparlamentet med bred majoritet har godkänt det förslag som har utarbetats av konventet, och som även stats- och regeringscheferna godtog i Biarritz.
Villkoren är nu uppfyllda för att stadgan skall kunna tillkännages av de tre institutionerna i Nice.
Vi skulle således ha fullgjort det mandat som utfärdades av Europeiska rådet i Köln, och unionen kommer att få en mycket kraftfull referens, som på ett tydligt sätt markerar de rättigheter och värderingar som unionen ansluter sig till.
Diskussionerna om stadgans möjliga juridiska status kommer att fortsätta efter Nice, och skulle kunna gå inom ramen för en bredare och mer långsiktig debatt om unionens framtid.
Vid Europeiska rådets möte kommer även läget i anslutningsförhandlingarna att diskuteras.
Detta debatterade ni själva den 3 oktober.
Som ni vet begärde det franska ordförandeskapet redan i juli månad att kommissionen skulle intensifiera anslutningsförhandlingarna; att få dem att gå in på de största svårigheterna, att gå in på pudelns kärna, där det finns problem, och att förbereda en exakt beskrivning av hur långt varje kandidat har kommit, hur långt varje förhandling har kommit, och vilka svårigheter som återstår att lösa, av varje land och för varje land.
Vårt mål har varit att ta ett helhetsgrepp på processen och fatta beslut om en metod för den kommande perioden.
Vid mötet i rådet (allmänna frågor) den 20 november hade vi en mycket bra debatt utifrån de utmärkta handlingar som kommissionen hade överlämnat till rådet.
Jag tror att det var något som främjade den intensifiering av förhandlingarna som har ägt rum, och att vi vid nästa möte i rådet (allmänna frågor), och senare vid Europeiska rådets toppmöte, kan slå fast en tydlig och ambitiös inriktning för det fortsatta arbetet, på grundval av de principer som fastställdes i Helsingfors.
Detta bör göra det möjligt för oss att uppnå de resultat vi hoppas på.
Europeiska rådets toppmöte i Nice kommer att föregås av ett toppmöte i Europakonferensen.
Denna konferens höll nyligen ett möte på ministernivå, i Sochaux.
Mötet i Nice blir ett tillfälle till att diskutera unionens institutionella reform med alla kandidatländer, och mer generellt Europas framtidsutsikter.
Er talman är självklart inbjuden att närvara där.
Genom att unionens alla nuvarande medlemsstater och de länder som en dag kommer att ingå i unionen samlas kring ett och samma bord, tror jag att Europakonferensen spelar en unik och värdefull roll.
Jag hoppas att vi kommer att kunna dra ännu större fördel av denna konferens i framtiden, framför allt genom att öppna den för andra europeiska länder.
Jag skall helt kort ta upp försvarets Europa.
På det här området kommer det att fattas viktiga beslut vid Europeiska rådets toppmöte, men jag återkommer till det senare, i debatten om betänkandet av Lalumière.
Slutligen kommer Europeiska rådets toppmöte i Nice att illustrera det franska ordförandeskapets prioritering av ekonomiska och sociala frågor och alla de frågor där unionen kan ge konkreta svar på européernas intressen.
Många av de uttalanden som ordförandeskapet har gjort här i kammaren är ett tydligt uttryck för denna prioritering.
Redan under det portugisiska ordförandeskapet fattade man beslut om flera viktiga tidsfrister, i Lissabon och i Feira.
Ur ekonomisk synvinkel borde de kunna hållas i förlängningen av de insatser som görs för att inrikta unionens åtgärder på att främja tillväxt och sysselsättning.
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon godkändes riktlinjer som syftar till en innovativ och konkurrenskraftig europeisk ekonomi.
Det handlade särskilt om att berika innehållet i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och att säkerställa en bättre koppling med riktlinjerna för sysselsättningen.
En rapport kommer att överlämnas till Europeiska rådet, som skall utvärdera definitionen av resultatangivelser på områden som sysselsättning, innovationer, ekonomiska reformer och social sammanhållning.
Riktlinjer för sysselsättningen kommer också att överlämnas till Europeiska rådet, samt ett " sysselsättningspaket för hösten 2000 ".
Som ni känner till lyckades Ekofinrådet i måndags komma fram till en avgörande överenskommelse för en harmonisering på skatteområdet.
Dessa frågor har diskuterats i flera månader, ja t.o.m. i många år, och har orsakat kraftfulla reservationer från vissa medlemsstaters sida.
Det handlar således om ett mycket viktigt framsteg från alla 15 länders sida, och det kommer att beaktas vid Europeiska rådets möte.
Utvecklingen av det europeiska byggets sociala dimension är ett nödvändigt komplement till de betydande framstegen på det ekonomiska området.
I den andan - i Lissabons efterföljd - har det franska ordförandeskapet bl.a. prioriterat ett antagande av den sociala dagordningen.
Ordförandeskapet har bjudit in alla berörda institutioner - dvs. parlamentet, men även Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, arbetsmarknadens partner på europeisk nivå samt icke-statliga organisationer - för att medverka i utvecklingen av denna dagordning.
Denna sociala dagordning, som för övrigt i hög grad är inspirerad av ett meddelande från kommissionen, har godkänts av rådet (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor).
Det här är en bra vecka för det europeiska arbetslivet.
Här sammanfattas mål och initiativ som skall tas inom fem till tio år, framför allt i fråga om arbetsrättsliga bestämmelser, social trygghet, social rörlighet, livslångt lärande, motverkan av diskriminering och utslagning.
Den kommer att överlämnas till, och, vilket vi självklart hoppas på, stadfästas i Nice.
Skyddet av arbetstagares rättigheter i företagen och förbättringen av deras arbetsvillkor har också ett stort utrymme i det franska ordförandeskapets program.
Europeiska rådet kommer därmed att få behandla förhandlingsläget, direktivet om information till och samråd med arbetstagare samt förslaget om ett europeiskt bolag, om dessa frågor inte har lösts tidigare, för tyvärr möter de ett ihållande motstånd.
I Lissabons efterföljd ställde det franska ordförandeskapet också upp målet att stärka kunskapens Europa.
Mot bakgrund av detta har rådet godkänt en handlingsplan som syftar till att avlägsna hindren mot studenters, lärares och forskares rörlighet.
Även denna handlingsplan kommer att överlämnas till Europeiska rådet i Nice, och som ni ser är det absolut inte för mycket sagt att det verkar bli ett viktigt möte, men också ett fullspäckat möte.
På grundval av slutsatserna från Feira - som uppmanar till genomförandet av en handlingsplan kallad e-Europa för ett informationssamhälle tillgängligt för alla - har rådet arbetat på framstegsindikatorer.
En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits av ordförandeskapet på det här området kommer att presenteras vid Europeiska toppmötet i Nice.
Konsumentskydd är en fråga som européerna blir alltmer angelägna om, av uppenbara skäl som jag inte behöver utveckla.
Det franska ordförandeskapet har ställt upp målet om en bättre definition på försiktighetsprincipen.
Redan vid ordförandeskapets början inrättades en grupp för att arbeta på detta.
Detta arbete har resulterat i en resolution som skall behandlas i morgon av rådet (inre marknaden), återigen med sikte på Europeiska rådet i Nice.
Den aktuella händelseutvecklingen gör att frågan om livsmedelssäkerhet, särskilt inrättandet av en europeisk oberoende livsmedelsmyndighet, kommer att diskuteras ingående av stats- och regeringscheferna i Nice.
Ett annat skäl till européernas växande oro har att göra med sjöfartens utveckling och, på grund av de nackdelar som denna ibland medför, säkerheten vid transporter till havs.
Ett första åtgärdspaket godkändes av rådet (transport) i oktober.
Vid Europeiska rådets möte i Biarritz beaktades kommissionens rapport om nödvändiga kompletteringsåtgärder.
Jag vet att Europaparlamentet arbetar på det första paketet.
Ni vet hur angelägna medlemsstaterna är om att dessa texter snabbt godkänns.
Utan att kränka parlamentets prerogativ har ordförandeskapet uppmanat till ett snabbare genomförande av dessa åtgärder, där det är möjligt.
Vid toppmötet i Nice bör hela denna fråga få en politisk skjuts framåt inför nästa möte i rådet (transport) den 20 och 21 december, för det franska ordförandeskapet avslutas faktiskt inte i och med Nice.
Det franska ordförandeskapets önskan var att uppdateringen av kommissionens meddelande från 1996 - om tjänster av ett allmänt ekonomiskt intresse - skulle åtföljas av diskussioner om den offentliga sektorns plats, och, för att använda den numera utbredda termen, vilken plats tjänster i allmänhetens intresse har i Europa.
Ordförandeskapets önskan var en bekräftelse av de grundläggande principer som vägleder gemenskapens tillvägagångssätt på det här området, i första hand principen om medlemsstaternas frihet att definiera och organisera sina offentliga sektorer med respekt för fördragets bestämmelser.
Dessa principer kommer att tas upp i en förklaring som ordförandeskapet önskar se som en bilaga till slutsatserna från Nice.
Inför Europeiska rådets toppmöte förbereds slutligen en förklaring om idrottens ekonomiska, sociala och kulturella särdrag samt sociala funktioner i Europa.
Ni kan således se att diskussionerna i Nice kommer att bli mycket intensiva.
Er talman kommer givetvis att få tillfälle att presentera er institutions synpunkter om alla dessa frågor samt att diskutera dem med stats- och regeringscheferna.
