# ID: svediakorp-gov407070
# author: Meijer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 399
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Skilsmässa är för närvarande inte längre något undantag.
Det förekommer ofta att par skiljer sig på ett anständigt sätt.
De anser att det är besvärande att fortsätta att dela varandras liv, men de har inte börjat hata sin tidigare partner.
Andra skiljer sig tyvärr på grund av ett hat som byggts upp.
Föräldrar som skiljer sig utifrån ett sådant tillstånd är en katastrof för sina barn.
De blir offer för denna olösliga konflikt.
Den ena föräldern vill ha den absoluta makten att bestämma över barnen för att utesluta den andra föräldern för alltid.
Alla är bekanta med det avskyvärda tillstånd där den förälder som tilldömts vårdnaden om barnet, ofta modern, försöker att omöjliggöra kontakten med den andra föräldern.
Vi känner också till den minst lika hemska situation där den andra föräldern, ofta fadern, rövar bort barnet och ser till att det blir omöjligt att hitta det.
Händelser av den typen kommer barn ihåg hela livet.
Min mor var med om en sådan skilsmässa och ett sådant bortrövande för 85 år sedan, och hon pratar fortfarande om det.
Banotti har på ett kreativt sätt försökt att utnyttja alla möjligheter som säkerställer ett väl fungerande umgängessystem som även fungerar gränsöverskridande.
Hon försöker att utesluta alla situationer där föräldrar kan missbruka förekomsten av olika rättsprinciper i Europeiska unionens medlemsstater för att försena eller förhindra ett väl fungerande umgängessystem.
En del av hennes lösning ligger i att drastiskt inskränka rätten att koppla in en domstol för att motarbeta en utländsk dom.
Detta system fungerar enbart om båda föräldrarna är av en nationalitet inom Europeiska unionen eller är bosatta där och om deras förhållande var bekräftat av ett lagenligt äktenskap.
Det är bara en del av problemet som blir löst, men däremot börjar det fungera som juridiskt prejudikat.
Om vi skulle börja tillämpa någonting sådant även på andra situationer förpliktigar vi oss på sikt att införa en centraliserad enhetlig lagstiftning, vilket inte ens finns mellan Förenta staternas 50 delstater.
Jag har därför invändningar.
Men jag har ännu fler invändningar mot att man angriper juridiska svagheter och prejudicerande effekter, vilket leder till att ett samhällsproblem lämnas utan lösning för överskådlig framtid.
Utifrån vår sympati för det uppställda målet stöder vi de föreslagna åtgärderna.
