# ID: svediakorp-gov407058
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 695
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Inrättandet av Europeiska polisakademin utgör, enligt kommissionen en ytterst viktig fråga för Europeiska unionen, såväl när det gäller samarbetet i rättsliga och inrikes frågor som när det gäller utvidgningen av Europeiska unionen.
Från de första reflektionerna på europeisk nivå om denna fråga, på initiativ av Europaparlamentet, band sig kommissionen inför medlemsstaterna att lägga fram en åtgärd för att utveckla det vi skulle kunna betrakta som en europeisk poliskultur grundad på de allra högsta yrkesetiska normerna och respekt för medborgarnas rättigheter och friheter samt effektivitet i kampen mot brottsligheten.
Kommissionen gratulerar till de snabba framsteg som har gjorts, dels av det portugisiska ordförandeskapet, vilket tog detta initiativ, dels av det franska ordförandeskapet, som avser att få det godkänt mot slutet av året.
Därför konstaterar jag att allas våra ansträngningar gör att det blir möjligt att faktiskt inrätta Europeiska polisakademin endast ett år efter Europeiska rådets beslut i Tammerfors.
Jag skulle också vilja gratulera och tacka utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och särskilt dess föredragande, Posselt, inte bara för hans personliga engagemang utan för det utmärkta analysarbete han har genomfört, och för det sätt han har stimulerat inrättandet av Europeiska polisakademin.
När det gäller den framtida akademin, anser kommissionen - som ni säkert vet - att Europeiska rådets slutsats 47 i Tammerfors på ett mycket tydligt sätt förutsatte att dess funktion som ett nätverk, det som redan kallas en virtuell akademi, bara utgör en första etapp.
Liksom Europaparlamentet, anser kommissionen att det är önskvärt att man inom en konkret och fastställd tidsram antar en formel som garanterar en större kontinuitet i utbildningsåtgärderna, eller i dess inriktning på andra än de höga ansvariga polistjänstemännen.
Men jag skulle också vilja klargöra att vi inte är här för att tala om inrättandet av en europeisk polis.
Vi talar om behovet att utbyta erfarenheter och information, att utbyta de bästa metoderna i kampen mot brottsligheten för att göra respekten för medborgarnas rättigheter och kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten effektivare.
Framför allt vill jag understryka att enligt dem som till exempel alltid har försvarat en närpolis, som när det gäller Förenade kungariket, skulle jag vilja gratulera till att detta begrepp med brittiskt ursprung får allt större stöd hos en rad länder i det så kallade kontinentala Europa.
De som tror och förespråkar goda lösningar får inte vara rädda att konfrontera dem med andras lösningar.
För kommissionen motiveras inte övergången från en polisakademi eller en virtuell polisskola till en polisakademi som institution enbart av tanken på verksamheten hos polisen i de nuvarande medlemsstaterna, utan det motiveras också av att så snabbt som möjligt systematiskt kunna omfatta en utbildningsstrategi för polisstyrkorna i kandidatländerna.
Och jag tycker att denna prioritering är extremt viktig, inte enbart för kandidatländerna, utan också för de garantier vi måste ge våra medborgare om att utvidgningen sker med ett skydd för medlemsstaternas säkerhet.
Jag vill försäkra parlamentet om att kommissionen är beredd att fortsätta samarbeta, såväl när det gäller inrättandet av en akademi som för att garantera att den fungerar bra.
Jag noterade Posselts förslag om att kommissionen skulle kunna utarbeta en rapport år 2003 om den framtida akademin, med utgångspunkt i en analys av dess direktion.
Kommissionen är beredd att utföra detta uppdrag om det beslutas.
Men just nu tycks inte detta vara rådets tanke.
Rådet strävar efter att polisakademin skall utvecklas främst på ett mellanstatligt plan.
Det viktiga för oss är att utbildningsinsatser snabbt kommer i gång.
Men det faktum att kommissionen inte deltar i centrum för denna process, innebär inte att vi inte följer processen eller engagerar oss för att den skall bli en framgång, och jag är övertygad om att detta projekt kommer att bidra till att stärka säkerheten i området med frihet, säkerhet och rättvisa ur den synvinkeln att det inte finns någon frihet eller rättvisa som inte kan levas i en miljö av verklig säkerhet.
