# ID: svediakorp-gov407057
# author: Meijer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 335
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det finns mäktiga kriminella som tror att det inte finns några lagar för dem och att de kan överlista alla.
Sedan gränsbevakningen försvann inom Europeiska unionen låter de sig inte heller hindras av statsgränser.
Gränsöverskridande kriminalitet kräver en gränsöverskridande aktion.
Eftersom alla är överens om detta har det i många år pågått ett arbete med att få till stånd ett närmare samarbete mellan polisen i de olika medlemsstaterna och deras regioner.
För tre dagar sedan pekade jag i samband med betänkandena Marinho, Karamanou och Roure på de faror som detta medför.
En förstärkt och centraliserad polis som frigörs från sin omgivning söker sina egna prioriteringar.
Idén om en europeisk polisakademi vilar på antagandet att det råder överensstämmelse mellan polisens uppdrag och arbetssätt.
Vi ser att polisen i det ena landet reagerar helt annorlunda på samma situation än i det andra landet.
I Nederländerna får polisen utbildning i att trappa ned konflikter och i repressiv tolerans, varvid förekomsten av subkulturer, etniska minoriteter, användandet av kyrkor som tillflyktsort för människor utan legalt uppehållstillstånd och organiserandet av politiska protester betraktas som normala samhälleliga företeelser.
I vissa länder utgår man enligt mitt intryck fortfarande från våld som metod för att i statsmaktens namn vinna en prestigestrid mot allt som kan skapa oro.
Posselt har denna vecka angett den franske presidenten De Gaulles bidrag till skapandet av fred i Algeriet som förebild för den roll som Kostunica borde spela för att lösa Kosovoproblemet.
Han fördömde också den situation där Hitler kunde hävda att han ostraffat kunde utrota judarna eftersom ingen längre kom ihåg massmordet på armenierna.
Vid sådana tillfällen kan jag vara helt och hållet överens med Posselt.
I fråga om synen på polisen kommer vi förmodligen att fortsätta att ha olika uppfattningar under överskådlig framtid.
Jag föredrar en polis som utbildas och organiseras småskaligt och som kontinuerligt matas med signaler från det samhälle där den skall fungera.
