# ID: svediakorp-gov407048
# author: Posselt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 693
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, vi har i dag talat om vad som är viktigt och oviktigt i betänkanden.
Jag tror att detta är ett viktigt betänkande och därför är jag stolt och lycklig över att detta betänkande blir föremål för rådslag och omröstning på en fredag, för denna fredag är en arbetsdag som vilken annan dag som helst.
Jag anser att vi som europeiskt parlament också kan vara stolta över att vi har sjösatt idén om en europeisk polisakademi.
Ni vet ju att idén uppstod 1995 vid en poliskongress i Deggendorf i Niederbayern och att den enhälligt anammades 1998 av detta parlament inom ramen för ett betänkande om östutvidgning och inre säkerhet.
Då handlade det om den viktiga frågan, som blir alltmer angelägen för oss, att vi inte bara måste göra kandidatländerna ekonomiskt mogna för anslutning, utan att det handlar om att framför allt de yttre förutsättningarna i fråga om demokrati, rättsstatlighet och förvaltning stämmer.
När vi har läst de senaste rapporterna om framsteg konstaterar vi att omvandlingen av lagstiftningen har förbättrats avsevärt, men att tillämpa lagstiftningen i kandidatländerna är fortfarande problematiskt, eftersom det är en enorm uppgift att efter årtionden av diktatur bygga upp ett nytt polisväsen, en ny rättskipning och en ny åklagarmyndighet.
Om dessa länder, som av egen kraft har nått fram till demokrati efter årtionden som polisstater, sade vi i vårt dåvarande betänkande att vi vill att man utbildar poliser, som inte bara anammar verkligt europeiska, demokratiska normer utan också är med och fastställer dem.
På så sätt uppstod idén om en europeisk polisakademi för medlemsstaterna i Europeiska unionen och för kandidatländerna.
Denna idé från parlamentet övertogs sedan av toppmötet i Tammerfors, och jag är mycket tacksam mot rådet för att det har antagit detta projekt, som kommit från den här kammaren, och gjort det till sitt eget.
Min tacksamhet riktar sig framför allt till kommissionären Vitorino, som intensivt arbetar för ett förverkligande av den europeiska polisakademin, vilket också kommer till uttryck därigenom att den portugisiska regeringen, som ju inte alls är främmande för honom, tacksamt nog har tagit sig an detta initiativ.
Den europeiska polisakademin skall bli verklighet redan nästa år enligt vad rådet och detta parlaments utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor önskar, nämligen som en inrättning knuten till den nationella polisakademin med gemensam import, gemensam ledning och gemensamt utbildningsprogram.
Men vi vill att detta bara skall vara ett första steg och vi vill att en verklig polisakademi skall inrättas senast om två eller tre år.
Här skulle jag vilja citera ett vackert ord från det franska rådsordförandeskapet som har sagt: Vi behöver denna gemensamma verkliga polisakademi för att skapa en europeisk kultur på polisutbildningens område.
En sådan gemensam utbildning är i högsta grad nödvändig just när det gäller det yttre skyddet mot kriminalitet över gränserna men också vad beträffar tillämpningen av normer för mänskliga rättigheter i Europeiska unionen.
Den har också ett massivt stöd hos polisernas fackliga organisationer.
Ni vet att åtskilliga städer i gränslandet mellan EU och kandidatländerna, alltså till exempel i Ostbayern, redan har ansökt om att få en sådan polisakademi.
Men jag är av den uppfattningen att det ännu är för tidigt att fatta beslut om detta.
Naturligtvis vore detta det bästa läget.
Men i dag handlar det först och främst om att denna polisakademi faktiskt blir till.
Här verkar alla politiska krafter eniga.
Jag tackar den bayerska och den tyska inrikesministern liksom Österrikes förra inrikesminister Schlögel, som gemensamt möjliggjorde detta vid mötet i Tammerfors.
Jag tror att detta är en unik chans att åstadkomma något konkret i Europa, nämligen ett rättsstaternas Europa, som inte bara finns i några dokument utan finner tillämpning i vardagen, och vi kan som europeiskt parlament vara stolta över att detta är en idé och ett initiativ av denna kammare, som redan inom några få månader kommer att bli verklighet.
(Applåder)
