# ID: svediakorp-gov406994
# author: Meijer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 228
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Sjukförsäkring och pension bör utgöra en del av den lön som människor får för sitt arbete.
Kompletterande regleringar är endast nödvändiga när de normala arrangemangen inte räcker till.
De utgör en vinstkälla för banker och försäkringsbolag, som rafsar åt sig de pengar som människor sparar i och med sänkta premier och skatter.
I stället för att se sjukförsäkringen som en del av ersättning för arbete eller av ett statligt bidrag som ersätter arbetslön, görs den alltmer avhängig av sparande och investeringar.
Kollektivisering och solidaritet byts således ut mot att allt kan skötas individuellt.
Alla tvingas att endast visa solidaritet med sig själva, och att ägna sig åt alla möjliga onödiga penningaffärer.
Den som inte har mycket pengar att sätta i omlopp räknas inte.
På detta sätt uppstår bland annat en klyfta i hälsovården.
Den som har en vanlig försäkring hamnar på väntelista och får andra klassens hälsovård, medan den som betalar extra har köpt rätten att gå före och få lyxvård.
Det förvånar mig att föredragande Rocard, som jag känner sedan lång tid tillbaka som ledare för ett vänstersocialistiskt parti, nu gläder sig över utvecklandet av en inre marknad för privat hälsovård.
Vad han i övrigt föreslår är bara plåster på de sår som detta val orsakar.
