# ID: svediakorp-gov406975
# author: Solbes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 780
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Under de olika inläggen har ledamöterna kretsat kring två frågor som är av olika karaktär.
För det första problemet med klimatförändringarna och för det andra vad kommissionen eller den Europeiska unionen kan göra i den nuvarande situationen med de mycket allvarliga översvämningar den lett till.
När det gäller den första frågan skulle jag vilja uppmärksamma att vi, precis som parlamentet, lägger stor vikt vid klimatförändringarna och den konferens som för närvarande pågår i Haag.
Vi har deltagit aktivt i förberedelsen av densamma och insisterat på det faktum att unionen måste ikläda sig en stark ledarroll i denna.
Vi håller med om några påståenden som gjorts tidigare i riktning mot att vi på detta sätt bidrar till skyddet för hela miljön och trovärdigheten för miljöprotokollen inför ratificeringen år 2002.
Vi är medvetna om att den globala destabiliseringen av klimatet som orsakas av en ackumulering av växthusgaser i atmosfären kommer att vara den viktigaste utmaningen för energisektorn i Europa.
Energi- och transportsektorerna producerar 85 procent av utsläppen av växthusgaser i unionen.
Därför är det dessa industrier som måste anstränga sig mest för att minska utsläppen.
Transportsektorn kommer med tanke på den fortsatta ökning som förutspås det kommande decenniet, en ökning med 38 procent, att vara den som kräver de största åtgärderna.
Med detta som grund kommer kommissionen att inom kort föreslå två strategiska dokument.
En samling politikområden och åtgärder som syftar till att kunna leva upp till åtagandena från Kyoto och transport- och energimålen.
I det första kommer säkerheten i energiutbudet att behandlas och i det andra en gemensam reviderad transportpolitik.
Men förutom miljöproblemen skulle jag också vilja fälla någon kommentar om vad vi kan göra i nuläget.
Som ledamöterna vet har vi en grundläggande svårighet.
Det gäller den rättsliga grunden för att kunna agera.
Historiskt sett vet ni att det fanns en budgetpost för katastrofhjälp till befolkningar i exceptionella fall.
Denna post försvann från budgeten för en tid sedan med grund i argumenten att detta var en fråga om subsidiaritet, att de inte borde framställas på gemenskapsnivå utan på nationell nivå.
Utifrån det är kommissionens handlingsutrymme mycket begränsat.
Kommissionen har tagit två initiativ i denna riktning.
Ett mycket tydligt som har med civilförsvaret att göra.
Den 27 september 2000 lade vi fram ett förslag till rådsbeslut att stärka gemenskapsinstrumenten för att på europeisk nivå samordna de olika systemen för civilförsvar.
Det kommer att vara effektivt för att hjälpa till att lösa problem, men det kommer inte att lösa sådana problem som dem vi nu lägger fram.
Med det som utgångspunkt har vi kvar redan befintliga finansieringssystem.
Ghilardotti tog upp möjligheten att söka fonder.
Det är inte så lätt att söka bidrag från fonder.
Som ni vet bättre än någon annan är de väl beräknade och det finns inga allmänna överskott i fonderna även om det kan hända att budgeten inte använts fullt ut i något konkret fall.
Det sanna är att om det inte finns en rättslig grund för att använda dessa fonder är det mycket svårt att förfoga över dem.
Det förslag kommissionen har gett, och som lades fram i detalj av kommissionär Wallström här i parlamentet, är att använda de aktuella fonder som finns i EUGFJ, strukturfonderna i Interreg-fonderna.
Det som sker är att vi i dessa fall inte kan tala om kommissionens insatser i ett helt program.
Antingen ändrar vi modellen totalt, eller så måste vi tänka oss att det är insatser på begäran av medlemsstater med program eller specifika insatser i syfte att använda dessa fonder.
Vi är helt öppna inför dessa konkreta projekt.
Vi har sagt det tidigare och jag vill i dag insistera på denna punkt, men det är absolut nödvändigt att kunna räkna med dessa förslag för att kunna agera.
Slutligen, när det gäller möjligheten att använda artikel 87.2 i fördraget som grund för ett gemenskapsstöd tror jag att det är en övertolkning av denna artikel.
Utan att räkna med de budgetproblem som skulle uppstå.
Artikeln handlar inte om gemenskapsstöd, den handlar om de nationella stödens överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen.
Det som sägs i artikeln är att vid naturskador måste de nationella stöden vara förenliga.
Varje gång de nationella stödens förenlighet tagits upp i kommissionen, som en konsekvens av naturliga händelser har det alltid ansetts vara förenligt.
Därför är vi maximalt öppna att göra en insats nu inom ramen för vad som är lagligt och den budget vi förfogar över.
