# ID: svediakorp-gov406939
# author: Sylla (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 744
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Den första fråga som inställer sig i Elfenbenskusten är frågan om demokrati.
Somliga anser att demokratins betydelse är relativ när det handlar om Afrika, att den är invecklad och att man måste låta tiden ha sin gång.
Men enligt min mening är det inte möjligt att kompromissa med demokratin, och den fråga som i dag inställer sig i Elfenbenskusten är densamma som för Guinea, där man i dag vet att människor sitter fängslade och att det saknas ett demokratiskt system.
Det är nu nästan ett år sedan som ett fåtal av oss satt församlade här, framför allt flertalet av mina kolleger som varnats om situationen i Elfenbenskusten, och jag tror verkligen att det utgjorde ett praktexempel på vad man inte bör göra.
För det första lät man en makt installeras med hjälp av våld, med hjälp av vapen.
Förföljelsen av meningsmotståndare och journalister pågick under tystnad, liksom införandet av en rasistisk och etnisk konstitution.
Alla låter det ske, som om vi inte hade lärt oss något av Rwanda eller f.d.
Jugoslavien.
Och nu förvånas man över att general Gueï manipulerat valresultat.
För det första måste Europeiska unionen glädja sig åt det faktum att den nye presidenten, Laurent Gagbo, inrättar en nationell försoningskommitté.
Vi bör även glädja oss åt att det hålls parlamentsval nästa månad.
Men vi bör kräva att detta val skall vara öppet för insyn och att det inte utestänger någon politisk kraft eller kandidat.
Jämlikheten mellan de politiska krafterna måste garanteras.
Därför bör president Gagbo inte heller avvisa möjligheten att hålla presidentval, vilket är en direkt konsekvens av valet till den lagstiftande församlingen.
Men enligt min mening, herr talman, måste vi framför allt vara mycket beslutsamma när det gäller kravet på att den rasistiska konstitutionen ogiltigförklaras.
Debatten om det ivorianska, denna dunkla debatt som inte står för något annat än en nationell preferens som vi bekämpar i våra egna länder och vars logiska och yttersta konsekvens är en etnisk rensning, denna debatt måste bekämpas med alla medel, och alla referenser om eller konnotationer av det ivorianska måste tas bort i Elfenbenskustens konstitution.
Jag delar inte alla Ouattaras idéer - det räcker med att titta på var jag sitter på den här sidan av församlingen - och framför allt inte idéerna på det liberala och ekonomiska planet.
Men enligt min mening är det inte godtagbart att Ouattara förs åt sidan endast för att han inte skall ha haft en far och en mor av ivorianskt ursprung.
Något sådant är inte godtagbart i något land, framför allt inte i Elfenbenskusten.
På samma grunder anser jag att de 14 partier som har utestängts bör återintegreras och fullt ut få delta i valen.
I annat fall innebär det - om man stänger ute en person som Ouattara - att man i praktiken skapar en andra klassens medborgare, att det kommer att finnas två slags medborgare och att diskrimineringen till sist upphöjs till statssystem.
Europeiska unionen måste också se till att ingen EU-medlem bygger upp förbindelser med sina forna kolonier som endast baseras på ekonomiska intressen eller geostrategiskt lämpliga lägen, det vill jag verkligen insistera på.
Det var enligt sådana överväganden som den franska diplomatins ledare, Hubert Védrine, inte tvekade att gå så långt som till att förklara att valen i en viss synvinkel var legala, eftersom de grundade sig på en konstitution.
Men enligt den måttstocken borde vi ha accepterat apartheid, som var helt i enlighet med en konstitution, och ni får ursäkta, men jag kommer att gå längre än så: då borde vi underhålla de allra bästa förbindelser med Milosevic i f.d.
Jugoslavien.
Jag skall avsluta med följande: en diktatur, herr talman, installeras endast på grund av att det finns folk som lider av misär, som inte har tillgång till lärdom, som inte har tillgång till kunskap.
Ur den synvinkeln är det därför ett krav att vårt stöd till sådana länder med nödvändighet går till bekämpning av analfabetism, fattigdom och misär, så att dessa länder utvecklas mot ett demokratiskt system.
Till det priset och genom att hjälpa de berörda folken kommer vi att hjälpa dem att inrätta ett demokratiskt system.
