# ID: svediakorp-gov406908
# author: Darras (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 267
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) 18 procent av européerna, eller 61 miljoner personer, lever av mindre än 60 procent av den nationella genomsnittsinkomsten (den lägre inkomsttröskel som fastställts för att mäta den relativa fattigdomen).
Bara det att de här siffrorna nämns bör få oss att agera, och det är vad stats- och regeringscheferna gjorde i Lissabon genom att för första gången föra upp fattigdom och utslagning på den europeiska dagordningen.
Eftersom Europa inte kan bli ekonomiskt starkt om det inte är socialt rättvist, kan vi inte annat än glädja oss åt det här framsteget.
Därför röstar jag för betänkandet av vår kollega, som inte bara godkänner kommissionens förslag, utan också förstärker dess innehåll.
I betänkandet framförs faktiskt ett krav på kvalitativa och kvantitativa kriterier på social utslagning.
Det är grundläggande att vi i unionens 15 medlemsstater alla kan tala om samma sak, utifrån identiska data.
Dessutom kräver betänkandet att medlemsstaterna blir mer företagsamma och fastställer tydliga mål för sina nationella handlingsplaner.
Till sist accepteras den öppna samordningsmetoden, tillsammans med en uppmuntran till dialog mellan berörda aktörer (arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, lokala och regionala myndigheter ...), och upprättande av nätverk.
Avslutningsvis uppgår det finansiella totalanslag som föreslagits av utskottet för socialfrågor till 100 miljoner euro, i stället för de 70 som kommissionen föreslagit.
Totalt sett handlar det om ett steg framåt som vi måste styrka och uppmuntra, eftersom de ekonomiska framstegen inte räcker till för att garantera alla medborgare en högre livskvalitet.
