# ID: svediakorp-gov406835
# author: Cederschiöld (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 392
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Cashmanbetänkandet kan sammanfattas i tre ord: medborgarmakt över byråkratin.
Allmänhetens rätt till tillgång till EU-institutionernas handlingar är en av grundpelarna i byggandet av ett öppet och demokratiskt EU.
Tillgång till information stimulerar också ökad effektivitet.
Detta är ett påtagligt steg framåt, mot ett öppnare och mer demokratiskt EU.
Det är glädjande att parlamentet har lyckats skapa en bred majoritet för mer öppenhet.
Jag vill rikta ett stort tack till föredraganden Cashman samt till Maij-Weggen för ett väldigt gott samarbete, som faktiskt har skapat en bra utgångspunkt för de fortsatta förhandlingarna.
Några blockundantag på utrikes- och säkerhetsområdet finns inte och skall inte finnas i fortsättningen heller.
Principen om tillgång till handlingar skall självfallet omfatta alla EU: s institutioner och organ.
Det är därför väldigt viktigt att vi får diarieföring, ett register, så att medborgarna har en rimlig möjlighet att se vilka handlingar som finns.
Handlingsoffentlighet skall vara allomfattande och den grundläggande huvudprincipen, men den måste givetvis kompletteras med vissa väl definierade undantag.
Medborgarna måste ju skyddas.
Kommissionen föreslog 16 undantag, vilket vi tyckte var alldeles för mycket.
Vi har därför minskat dem till 6.
I varje enskilt fall skall det ställas krav på motivering för att ett dokument skall kunna sekretessbeläggas.
Sekretess får inte heller utfärdas för all framtid.
Så snart sekretessen inte längre är motiverad, skall handlingen naturligtvis bli offentlig.
Det kan ju förekomma förhandlingsstrategier, som innebär att man före ett möte kan behöva ha ett dokument hemligt, men när beslut har fattats, finns det kanske inte längre anledning att behålla sekretessen.
Handlingen bör då göras tillänglig.
Alla sekretessbeslut skall dessutom kunna överklagas.
Man skall kunna vända sig till EG-domstolen, ombudsmannen eller den ansvariga EU-myndigheten, och parlamentet skall alltid kunna ifrågasätta grunden för sekretessen.
En annan viktig princip, som har varit en av mina käpphästar sedan öppenhetsdebattens begynnelse, är att handlingar måste göras tillgängliga i elektronisk form på Internet i så stor utsträckning som möjligt.
Det har parlamentet tagit ställning för och kommer säkert även i dag återigen att understryka, vilket är viktigt.
Jag anser att detta är ett mycket bra exempel på svensk och nordisk påverkan på EU-systemet.
