# ID: svediakorp-gov406830
# author: Hautala (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 569
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Rätten till inblick i handlingar som upprättats av organ inom den Europeiska unionen är en förutsättning för att medborgarna överhuvudtaget skall kunna följa med och inverka på beslutsfattandet.
Vi är i färd med att skapa en öppen och modern förvaltning, och det är ett naturligt element att medborgarna har inblick i den.
Den här rätten bör naturligtvis avgränsas, och även detta bör vi diskutera i dag.
Det existerar redan nu inom Europeiska unionen en praxis för handlingars offentlighet och vi bör minnas att orädda medborgare och flera progressiva medlemsnationer redan i många år har kämpat för ökad öppenhet.
Vi inleder inte denna debatt tomhänta, men vi kan anse det vara vår plikt att öka öppenheten och uppfylla de krävande kriterierna i Amsterdamfördraget.
Betänkandet är i många avseenden ett steg i rätt riktning.
Det är utmärkt att man där konstaterar att offentligheten hos handlingar och skyldigheten att lämna ut handlingar berör samtliga organ, inte endast de tre huvudorganen.
Det är också bra att dessa organ förpliktas, eller snarare bereds tillfälle, att lämna ut handlingar även till personer som inte är bosatta inom Europeiska unionen eller är medborgare där.
Den här principen bör ytterligare understrykas.
Kolleger, ni kan gott föreställa er att en medborgare i Europeiska unionen en dag behöver uppgifter om till exempel vad förvaltningen i Förenta staterna sysslar med.
Det finns faktiskt ingen orsak till att begränsa handlingars offentlighet geografiskt.
Betänkandet redogör emellertid inte tillräckligt hur separata regler, som möjligen förblir gällande då förordningen träder i kraft, uppfyller kriterierna för större öppenhet.
Den här aspekten är oklar, och då det är möjligt att även begränsande regler förblir gällande har vi föreslagit justeringar av bland annat just denna punkt.
Definitionen av begreppet dokument är en mycket central fråga som man skulle kunna dryfta under ett helt år, vilket man tydligen även gjort.
Det är viktigt att de olika organen bereds tillfälle att utöva så kallad intern tankeverksamhet, men detta bör göras med yttersta varsamhet.
I annat fall kan vi åstadkomma en situation med beslut som leder till att arbetsdokument ställs utanför öppenhetsprincipen, och då kan man naturligtvis inte påverka beslutsfattandet.
Jag anser att man gått för långt i betänkandet också när en så kallad tredje part tillerkänns rätten att begränsa dokumentens tillgänglighet.
Det är möjligt att det är rådets och kommissionens uppgift att försvara dylika begränsningar även om jag anser att det varken ligger i parlamentets eller medborgarnas intresse att göra detta.
Listan över undantagen är, vilket Maij-Weggen påpekar, en ytterst central, för att inte säga den viktigaste delen i det här arbetet.
Det har skett en väsentlig förbättring, men jag vill fästa speciell uppmärksamhet på att undantaget om försvaret, säkerheten och militära aspekter är alldeles för omfattande om vi vill att medborgarna i framtiden skall få granska säkerhetspolitikens allmänna utveckling.
Det här undantaget bör definieras mera noggrant eller prövas för att se om det har några brister.
Herr talman!
Parlamentsledamöternas rätt till tillgång till sekretessbelagda dokument är mycket viktig, men den kan inte ersätta medborgarnas rätt att få direkt information.
Det här betänkandet måste omarbetas ytterligare, även här i parlamentet, och alltså förbättras ytterligare här inom vår krets.
