# ID: svediakorp-gov406829
# author: Maij-Weggen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 621
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


frågor.
(NL) Herr talman!
Det har tagit lång tid för Europeiska kommissionen att lägga fram ett förslag på området öppenhet inom förvaltning.
Ett antal ledamöter i det här parlamentet har efterfrågat detta i flera år.
I början av denna valperiod lämnade jag själv in ett fullständigt initiativförslag till utskottet för konstitutionella frågor.
Som svar på detta meddelade kommissionen att de inom 6 månader skulle komma med ett konkret förslag, och de har hållit sitt löfte.
Det är dock att beklaga att innehållet inte är vad vi hade förväntat oss.
Det finns fortfarande mycket kritik från journalistorganisationer, icke-statliga organisationer, ett antal medlemsstater och även från vårt parlament.
Det är därför inte så konstigt att det finns många ändringsförslag, så många att förordningen i hög grad anpassas.
Den anpassas till lagstiftningen om öppenhet i förvaltning i ett antal medlemsstater, men också till " Freedom of Information Act ", såsom denna lyder i USA.
För varför skulle vi ge våra europeiska medborgare mindre öppenhet i fråga om Bryssel än vad de amerikanska medborgarna ges i fråga om Washington?
Det förekommer alltså ett stort antal ändringsförslag, och jag tackar föredraganden för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Michael Cashman, för det sätt på vilket han har samarbetat med utskottet för konstitutionella frågor och mig själv.
Vad vi har framför oss är helt enkelt dessa två utskotts arbete.
Vilka är då de viktigaste ändringsförslagen?
Det viktigaste ändringsförslaget är naturligtvis till artikel 4, där kommissionen fastställde 17 undantag från handlingars offentlighet, och vi minskade antalet till sex undantag.
Med avseende på information om militära angelägenheter och försvarsangelägenheter föreslår vi dessutom att ett interinstitutionellt avtal ingås mellan rådet och parlamentet, så att hemlig information kan delges ett så kallat särskilt utskott.
Detta kan då besluta om huruvida hemligstämplingen är korrekt.
På så sätt fungerar parlamentet som en länk mellan rådet och medborgarna, och det är skälet till att detta förslag hör hemma i denna förordning.
Ett annat viktigt ändringsförslag är förslaget att låta förordningen gälla, inte enbart för rådet, kommissionen och parlamentet, utan för samtliga externa institutioner.
Varför skulle vi inte kräva offentlighet av de institutioner som finansieras av Europeiska kommissionen och där personalen är EU-tjänstemän.
Jag anser detta vara en mycket viktig punkt, och en omfattande bilaga som reglerar detta bör läggas till denna förordning.
Därefter handlar det om klassificering.
För att fatta mig kort ansluter jag mig helt och hållet till vad Michael Cashman har sagt.
Jag förstår inte heller riktigt den kritik som liberalerna och De gröna anför, då denna klassificering är mycket viktig för öppenheten.
Just därför tycker rådet så illa om den.
Ett femte viktigt ändringsförslag anser jag vara den årliga rapporteringen som framför allt bör handla om de handlingar som måste hållas hemliga, eller som åtminstone hålls hemliga.
Då kan man en gång om året ta ställning till om detta är realistiskt eller inte.
Europeiska kommissionen har meddelat oss informellt om att de ännu inte är riktigt klara med sitt ställningstagande i fråga om parlamentet.
Det är kanske ett dåligt tecken, men om kollega Cashman anser det vara en god idé, kan vi se om slutomröstningen kanske kan skjutas upp.
Slutligen, herr ordförande, är detta förslag främst viktigt för den demokratiska nivån i unionen.
Det är vad det handlar om, om dessa medborgare, och därför hoppas jag att en stor majoritet här i parlamentet skall rösta för detta dokument.
