# ID: svediakorp-gov406817
# author: Kostunica (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,629
# sentences: 56
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Fru talman, mina damer och herrar!
Finns det någon politisk institution där vi kan tala mer öppet och ärligt om historiska önskningar och politiska förhoppningar hos ett litet europeiskt folk än Europaparlamentet?
Europa är lyckligt att ha ett sådant representativt organ valt direkt av medborgarna, även om vi för ögonblicket talar om ett ganska litet antal länder.
Det är också stor glädje för mig att inför ett sådant forum, även med detta mitt korta anförande, få berätta om de interna problemen i ett land som efter att ha gått igenom sin egen historiska storm slutligen har kunnat se kusten av fred och frihet vid horisonten.
Det finns inget bättre landmärke för federala republiken Jugoslavien i sin statsåterhämtning och sociala utveckling än Europeiska unionen.
Det är kristallklart att det kommer att ta tid innan vårt land verkligen kommer att kunna bli medlem av denna storartade transnationella inrättning.
Men nu efter den avgörande politiska vändningen den 24 september eller den ännu mer avgörande vändningen den 5 oktober är det viktigaste målet för Jugoslaviens utrikespolitik att på ett vittomspännande sätt närma sig den familj av nationer som Europeiska unionen består av och sedan ansluta sig till den.
Det är just Europeiska unionens erfarenhet som utgör ett lysande exempel inte bara för europeiska länder som ännu inte har anslutit sig utan hela världen när det gäller en inriktning som mänskligheten bör ta om den önskar lämna bakom sig styrkedemonstrationer, krig och dominans som medel för att uppnå särskilda nationella intressen.
Genom att ha skapat denna gemenskap av nationer har Europeiska unionen öppnat perspektiv för en ny epok för hela mänskligheten.
Och inte bara vad gäller uppnådda resultat utan kanske ännu mer när det gäller det sätt på vilket de uppnåddes.
Därigenom har Europa visat livskraften i sin civilisation inom ramen för världshistorien och dess kapacitet för kreativ politisk föreställningsförmåga om dess framtida utveckling.
Just då det nya århundradet sammanföll med Europas skapande av ett nytt politiskt forum, nationsstaten, varmed den besegrade krisen av medeltida partikularism i denna vår postmoderna tid har Europa uppfunnit en högre form av politisk organisation, en transnationell gemenskap som hjälpte den att möta globaliseringens utmaningar.
Europeiska unionens modell är en dubbel utmaning för Jugoslavien som ett Balkanland.
För det första föredrar vi i princip en icke tvingande integrering till europeisk ekonomi, kultur och politiska strategier med tanke på att vi har styrts av olika dominerande strategier från stormakter genom vår nutida historia.
För det andra är den steg-för-steg-strategi som västeuropeiska länder har använt för integrering en modell vi bör anta i balkanprocesserna för integrering för att kvalificera oss för anslutning till Europeiska unionen.
Vi är medvetna om att ingen av Balkanländerna kommer att kunna ansluta sig till Europeiska unionen på egen hand, vilket gör det klart att vi måste utveckla goda förbindelser med grannländer, frihandel och gemensamma säkerhetsstrukturer först.
Vi är övertygade om att Europeiska unionen kommer att stödja just den typen av utveckling i Sydosteuropa och bidra till att klara dessa länders historiska tillkortakommanden genom stabilitetspakten för Sydosteuropa och på andra sätt.
Det är på grund av vårt starka åtagande att komma med i den europeiska utvecklingen som vi önskar underteckna associeringsavtalet med Europeiska unionen så snart som möjligt och använda bestämmelserna i avtalet för att inrikta vår politiska och ekonomiska återhämtning och följande utveckling mot europeisk integration.
Vi är medvetna om att i det önskvärda fallet måste vi förändra många av våra vanor och institutioner för vårt politiska och ekonomiska liv, både som folk och som en stat.
Inte bara bör vi bygga upp demokratiska institutioner, en uppgift vi redan har påbörjat, vi bör också genomsyra dem med demokratisk anda, vilket kan visa sig mycket svårare.
Vi skall inte bara genomföra privatisering av vår centraliserade ekonomi utan också skapa ett rättsligt system som skall garantera frihet för affärsverksamhet och för hela den ekonomiska processen.
Inte bara skall vi skapa det interna systemet för frihet och fred utan också harmonisera det med regler och vanor som den europeiska gemenskapen och Europeiska unionen har upprätthållit under decennier.
Samtidigt som vi bygger upp våra medborgares förtroende för våra statliga institutioner måste vi övertyga dem att lita på de europeiska institutionerna som under nästa femtio år av sin verksamhet har gett sina medborgare bestående fred och välstånd.
De demokratiska förändringar som inleddes den 5 oktober har gett mirakulösa resultat på det internationella, politiska planet.
Jugoslavien har återvunnit sin plats i Förenta nationerna och Organisation för säkerhet och fred i Europa, gått med i stabilitetspakten för Sydosteuropa under tiden som förfarandena för dess inträde i Europarådet har inletts.
Vår mest viktiga uppgift nu är att börja skapa demokratiska interna förbindelser i den jugoslaviska federala republiken.
Kosovo är otvivelaktigt vårt svåraste problem.
Det kan inte ifrågasättas att frågan om Kosovos status är en demokratisk fråga.
Vi har utgått från den punkten att FN: s säkerhetsråds resolution 1244 ger möjligheter att intensifiera många viktiga humanitära och demokratiska processer.
Vi behöver europeisk hjälp och stöd för att se till att flyktingar från Kosovo återförs dit där de hör hemma så snart som möjligt i en anda av bästa demokratiska traditioner.
Vi behöver naturligtvis stor hjälp med att återuppbygga deras förstörda hem så att flyktingarna har någonstans att återvända till.
Vi uppmanar Europa att resolut komma till vår hjälp med att skapa säkerhet och ekonomiska förhållanden för att hjälpa de landsflyktiga att känna sig helt säkra när de återvänder till sina hem.
Jag tror att Europa har både styrkan och viljan att hjälpa oss utöva den grundläggande rätten för var och varje människa att leva i sitt eget hem.
Vi kommer också att behöva Europas hjälp för att fastställa och lösa det stora ekologiska problemet orsakat av användningen av utarmat uranium vid bombningen av Jugoslavien.
Vi är redo att börja en öppen dialog med de albanska parterna om politiska, humanitära och säkerhetsrelaterade frågor och alla andra viktiga frågor för en demokratisk lösning av de serbisk-albanska förbindelserna i Kosovo.
När det gäller förbindelserna mellan Serbien och Montenegro inom den federala staten hotade den forna icke demokratiska organisationen i den federala republiken Jugoslavien allvarligt statens funktion.
Det första steget framför oss i ett försök att strukturera om den federala staten konstitutionellt är att definiera en ram för bredast möjliga demokratiska dialog om karaktären på förbindelserna mellan de två republikerna.
Det kommer att krävas mycket tålamod och klokhet från vår sida att genom samtal i de republikanska och federala parlamenten och genom en bred offentlig och sakkunnig debatt definiera den bästa lösningen för att strukturera om den federala republiken Jugoslavien till en bra, fungerande, rik och rättvis stat som bryr sig om sina medborgares intressen och garanterar full likställdhet för de nationsbyggande traditionerna i Montenegro och Serbien.
Det är viktigt att säga att ett betydande antal muslimer och albaner bor i Serbien och Montenegro.
Det finns inte något bra skäl för att de inte skall utgöra en integreringsfaktor i Jugoslavien.
En demokratisk gemensam stat gör det möjligt för muslimer och albaner i Montenegro och Serbien att leva i en enda stat och gör det möjligt för oss att förena oss och bygga vår lika gemensamma stat.
Stöd från Europa är väsentligt i vår ansträngning att finna lösningar genom enbart uppriktiga dialoger och med respekt för fullt demokratiskt förfarande utan press på eller ultimatum för någon part.
Å andra sidan skulle vi vilja få en chans att bevisa för Europa att vi kan utveckla konstitutionell jämlikhet för Serbien och Montenegro själva inom Jugoslavien genom att erkänna demokratins sanna principer.
Utveckling och lokalt självstyre i Jugoslavien är den fråga som vi speciellt uppmärksammar.
Vi är medvetna om att den är själva kärnpunkten i varje demokratiskt system och det är med tillbörlig hänsyn som vi håller på att analysera europeisk och våra egna erfarenheter av att utveckla lokalt självstyre.
Det allvarliga läget i den jugoslaviska ekonomin har diskuterats ingående.
Den humanitära hjälpen till vårt land som har inletts är ovärderlig, men vi hoppas att Europa kommer att ersätta den med investeringsprogram som skulle göra det möjligt för oss att arbeta och tjäna tillräckligt för att leva ett normalt liv.
Med tanke på alla dessa enorma problem är det uppenbart att vår väg mot ett rättmätigt inträde i Europa, där Serbien och Montenegro brukade inneha platser som var värdiga dem, kommer att bli en lång väg.
Likväl är det sant att våra chanser i dag är mycket mer realistiska än de var för bara en och en halv månad sedan.
Kanske kan medborgarna i Europeiska unionen förstå det bäst om de väcker sitt historiska minne och de längesedan svunna åren efter andra världskriget när utsikterna för kontinenten och själva den europeiska civilisationen var ytterst osäkra.
Då inledde era modiga föregångare ett osäkert projekt som gav historiskt resultat.
Ni, företrädare i Europaparlamentet, som direkt företräder medborgarna i dess medlemsländer, medborgarna i Europa, är bäst lämpade att förstå varför blotta möjligheten till ett inträde i Europa verkar ytterst osäker för oss medborgare i nutidens federala republik Jugoslavien.
Därför vänder jag, som den förste demokratiskt valde presidenten i Jugoslavien, mig till er inte så mycket på grund av den stora hjälp som behövs för att återuppbygga landet som för att få ert stöd och förståelse för vårt folks och vårt lands situation.
Trots allt är Europa ett hem som vi alla delar.
(Livliga och ihållande applåder)
