# ID: svediakorp-gov406809
# author: Swiebel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Å min grupps vägnar vill jag hylla Smet för hennes initiativ att utarbeta det här betänkandet.
Det rör sig här egentligen om att bryta ett politiskt tabu.
Om man tycker att hushållsarbete måste erkännas som ett fullvärdigt yrke, och det säger Smet och jag säger efter henne, så stöter man i första hand på misstro och oförståelse.
Jag skall låta några av dessa invändningar passera revy.
Invändning ett: Faller hushållsarbete verkligen under begreppet arbete?
Går det att mäta i arbetsstatistiken?
Svar: ja, men då måste det komma en europeisk definition och måste länderna, myndigheterna, göra större ansträngningar för att få slut på svartjobbet.
Invändning två: Är ni då för lön för hemmafruar?
Svar: nej.
Den som ställer en sådan fråga blandar ihop två saker.
Det handlar här om hushållstjänster som betalas av en tredje person och som sker i hushållet.
På nederländska talar vi om arbeterskan.
I Belgien om städtanten, ibland också om lokalvårdaren.
Så komiskt.
Invändning tre: Att reglera hushållsarbeterskans arbete är väl att göra svartarbete vitt och då blir det väl för dyrt?
Svar: nu kommer vi till pudelns kärna.
Hushållsarbete utförs av en kategori med de allra sämsta chanserna på arbetsmarknaden.
Kvinnor med otillräcklig och föråldrad utbildning och så vidare, och så vidare.
De är hänvisade till hushållsarbete med oregelbundna arbetstider och ingen som helst form av rättssäkerhet och social trygghet.
Den här formen av utnyttjande äger rum eftersom arbetsgivarna, det är alltså de familjer som hushållshjälpen arbetar för, i brist på regler kan två sina händer i oskuld.
Nu när efterfrågan på hushållshjälp genom förändringarna i samhället kommer att öka igen så börjar det bli dags att ompröva förhållandet mellan hushållsarbeterskorna, arbetsgivarna och myndigheterna.
Det behövs en hel del undersökningar och förhandlingar för att ta reda på exakt hur det skall gå till.
I varje fall måste det komma en juridisk och samhällelig ram för den här typen av arbete som ger erkännande och social trygghet för de berörda personerna och en kvalitativ förbättring av själva arbetet.
Det kommer också att bli bättre för arbetsgivarna och därför får man förvänta sig ett proportionellt bidrag till kostnaderna från dem.
