# ID: svediakorp-gov406794
# author: Torres Marques (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 384
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
För närvarande är 90 procent av krigsoffren och 4 / 5 av flyktingarna i hela världen, icke-krigförande befolkningar, främst kvinnor och barn.
Trots detta kan vi se att när det gäller det kvinnliga deltagandet i besluten om konfliktförebyggande och -lösning av väpnade konflikter eller i fredsinitiativ, är deras medverkan mycket begränsad.
Vi kan inte tillåta detta att ske, för kvinnornas rättigheter, prioriteringar och intressen ignoreras ofta i fredsförhandlingarna.
Och för att de fåtal exempel på kvinnliga beslutsposter i dessa frågor har visat sig vara oerhört effektiva.
Jag skall bara ta upp två exempel som på ett bra sätt illustrerar det ja har sagt: Mary Roberts i fronten för FN: s humanitära bistånd har utfört sina uppgifter med enormt mod och beslutsamhet, genom att resa till farliga platser under farliga ögonblick, kritisera skamliga situationer, tvinga länderna och de internationella instanserna att inte gömma sig bakom en bifallande tystnad och genom att vidta de åtgärder som krävs.
Även Portugal, där diplomatin öppnades för kvinnor första efter 1974 års revolution, visade nyligen när det gäller Östtimor och vår ambassadör i Indonesien, Ana Gomes, hur hela världen kan ta hänsyn till en kvinnas roll och sensibilitet för en befolknings problem och lidande, en befolkning som under 25 års kamp ensam slagits för frihet, och hur hela världen och särskilt här i Europaparlamentet har uppmärksammat henne.
Vi har kommit till den punkt när vi måste säga att det får vara nog med frånvaro av kvinnor när det gäller att lösa denna typ av problem.
På ett förnuftigt, men beslutsamt sätt, för att de ansvariga politikerna i framtiden skall uppmärksamma det faktum att krigen är ett problem som angår alla, inte enbart männen, att de som lider mest är kvinnor och att kvinnorna just därför måste företrädas i alla instanser där det förekommer väpnade konfliktsituationer.
Framför allt för att förebygga, och om det är möjligt att förhindra krigssituationer, men i alla fall begränsa dessa situationer återge värdigheten till de huvudsakligen oskyldiga offren: kvinnorna och barnen.
Detta är några av skälen till att vi kommer att rösta för detta så viktiga betänkande.
