# ID: svediakorp-gov406790
# author: Swiebel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 360
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Frågan om kvinnor i förhållande till problematiken runt krig och fred har fram tills helt nyligen endast fått marginell uppmärksamhet i den internationella politiken.
Ofta har det här ämnet missbrukats som tillfälligt politiskt argument mellan stridande parter.
Det har särskilt varit fallet vid de världskonferenser som FN hållit sedan 1975, särskilt med avseende på konflikten i Mellanöstern.
Genom att frågan om kvinnor och fred själv har haft dålig politisk tyngd kunde utopiska strömningar dominera den debatten.
Sedan världskonferensen om kvinnor i Peking 1995 har det förändrats betydligt.
Där sker den första ansatsen till en vuxen behandling av det här temat.
Under de därpå följande åren har det satts igång åtskilligt, särskilt i och runt FN och besläktade organisationer.
Det var alltså dags att det fick form även i EU-sammanhang och som så ofta när det gäller frågor om kvinnors rättigheter kommer man ofta litet på efterkälken i Europa.
Det motstånd som vissa män i den här kammaren visat mot en seriös behandling av det här ämnet är ett tydligt tecken.
Tydligen vill de hålla sin maktställning när det gäller utrikespolitik och försvar för sig själva och anser de att kvinnointressen kan bevakas av män.
Kollega Theorin förtjänar att hyllas för det sätt som hon hållit fast vid det ämnet mot förtrycket.
Den 31 oktober antog säkerhetsrådet en resolution med titeln " Women, peace and security " efter en två dagar lång debatt.
Det har Theorin redan nämnt.
En resolution som i stora drag liknar det betänkande som vi behandlar i dag.
Även det är en anvisning om ämnets betydelse.
Slutligen, herr talman, vill jag uttrycka min besvikelse över de som jag tycker diffusa manövrer som lett till försvagandet av punkt 12 om rättigheter och valfrihet för kvinnor som varit offer för våldtäkter och krigssituationer.
Enligt min åsikt går det inte att förhandla om dessa rättigheter.
Politiskt sett kan jag snarare tolka ändringsförslag 19 som ett taktiskt nederlag, eller ett taktiskt återtåg, än som en innehållskompromiss och det borde egentligen vara kvinnosaken ovärdigt.
